I NATT: Nytt EU-genombrott hånas av diktatorn

2022 12 16

Efter en del om och men har EU klubbat igenom ett nionde sanktionspaket mot Ryssland.

Det innebär bland annat att ytterligare 200 personer med anknytning till Ryssland adderas till sanktionslistan.

EU inför även sanktioner mot en rad komponenter som Ryssland kan använda i militärt syfte – bland annat olika typer av elektronik och IT-komponenter.

Den Europeiska unionen föreslår även nya sanktioner mot tre ryska banker, den ryska gruv- och energisektorn och mot länder som förser Ryssland med drönare.

”Misslyckat ekonomiskt krig”

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har svarat på västs nya sanktioner.

I ett tv-tal kallar han dem för ”ett misslyckat ekonomiskt krig”.

– Vi kommer att ta bort  restriktioner inom logistik och finans. Låt mig påminner er om en sak. Genom att införa sanktioner försöker västländer pressa Ryssland mot självisolering. Det kommer aldrig att hända, säger Putin enligt Reuters.

Vänder blicken mot öst

Rysslands energiförsäljning till EU har minskat kraftigt sedan starten av kriget i Ukraina.

EU har minskat importen från Moskva och två explosioner har skadat de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

Putin meddelar att Moskva numera kommer att vända blicken österut.

Han understryker att Ryssland kommer att öka gasförsäljningen till länder i öst och upprepade sin plan på att bygga ett nytt "gasnav" i Turkiet.

– Det kommer definiera gaspriset i Europa, säger diktatorn.

Ryssland började sälja naturgas till Kina i slutet av 2019 via Power of Siberia Pipeline. Gasledningen levererade cirka 10 miljarder kubikmeter gas 2021 och kommer att nå sin fulla kapacitet 2025.

Erkänner ”vissa svårigheter”

Rysslands ekonomi förväntas krympa med 2,5 procent under 2022.

I sitt tal erkände Putin ”vissa svårigheter”, rapporterar Reuters.

Samtidigt upprepade diktatorn sitt påstående om att Europa tar mest skada av de sanktioner som riktas mot Ryssland.

– Västerländska ekonomier har drabbats av en boomerangeffekt i form av stigande inflation till följd av deras egna sanktioner, säger Putin.

Nästa år planerar den ryska diktatorn att ta drygt en tredjedel av statsbudgeten för att finansiera anfallskriget i Ukraina. Samtidigt minskar han anslagen till skolor, sjukhus och vägar.  

Foto: C Wiedgier resp. President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dramatisk förändring i Sverige – känd ekonom slår larm

2025 08 16

En känd ekonom varnar för en dramatisk förändring i Sverige.

Nationalekonomen Klas Eklund är en av Sveriges mest kända ekonomer.

Nu slår han larm om tillståndet i svensk ekonomi – och fruktar att problemen kommer att bita sig fast och bli ett nytt normaltillstånd.

Fruktar nytt normaltillstånd

Gång på gång har ekonomer förutspått en vändning för den svenska ekonomin.

Prognoserna har länge gjort gällande att vändningen kommer ”under nästa kvartal” – men så har det låtit i flera år nu, rapporterar SvD.

Hushållen vågar inte konsumera och arbetslösheten är hög.

Ekonomen Klas Eklund tycker att situationen är allvarlig.

– Det har varit felslagna återhämtningsprognoser under en massa kvartal i fyra år, säger nationalekonomen till tidningen.

Nu fruktar han en dramatisk förändring – där lågkonjunkturen är ett nytt normaltillstånd.

– Frågan är om den här situationen är bestående eller tillfällig. Om det är det nya normala eller bara en utdragen lågkonjunktur som så småningom vänder uppåt, säger Klas Eklund till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenskar riskerar tung ekonomisk smäll

Sänker tillväxtprognos

Hushållen tycks ha noterat att positiva prognoser slår fel, och har därför blivit extra försiktiga.

Det gör att konsumtionen inte kommer igång.

Tidigare i augusti meddelade Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk tillväxt, rapporterade SVT.

Detta bland annat med anledning av den fortsatte osäkerheten kring amerikansk tullpolitik.

KI räknar därför nu med att Sveriges BNP växer med 0,7 procent under 2025, vilket är en sänkning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos.

– Tillsammans med en dämpad omvärldskonjunktur innebär tullarna att den svenska exportmarknaden växer långsamt i år och nästa år, kommenterade KI i rapporten, enligt kanalen.

För att den svenska ekonomin ska komma igång krävs bland annat att hushållen börjar konsumera i högre utsträckning igen. Konjunkturen kan påverkas extra mycket av hur benägna vi är att köpa dyra sällanköpsvaror, exempelvis bilar, kylskåp eller tvättmaskiner, har DN tidigare rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Dubbla priser - stor ilska mot svenska apotek

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen