Svenskt uppdrag irriterar Nato

2022 11 01

Sverige är observatör för FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Det gillas inte av Nato, som för närvarande väntar på klartecken från Turkiet och Ungern om att släppa in Sverige i alliansen.

Statsminister Ulf Kristersson (M) är även han tveksam till uppdraget och säger nu att Sverige kanske bör hoppa av observatörsrollen, rapporterar Aftonbladet.

– Det ska inte bara vara diktaturer och farliga stater som förfogar över de allra farligaste vapnen så det är klart att Nato inte tycker att det är för bra för Natos samarbete, säger han till tidningen när han ombeds redogöra för hur Nato ser på Sveriges roll.

Sverige röstade för

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen togs fram och antogs av en klar majoritet av FN:s medlemsländer sommaren 2017.

Vintern 2021 hade 50 länder även ratificerat avtalet som därmed var redo att träda i kraft, meddelade FN i ett pressmeddelande för ett år sedan.

Sverige röstade för – men har trots det inte anslutit sig. Istället är man alltså observatör för konventionen.

Aktualiserats på nytt

Kärnvapenförbudet beskrivs dock som kontroversiellt eftersom Sverige bedriver säkerhetspolitik som förlitar sig på stöd från kärnvapenländer, exempelvis Storbritannien, Frankrike och USA.

När nu Sverige försöker gå med i Nato har frågan återigen dragits upp i ljuset. Militäralliansen gillar nämligen inte att Sverige är observatör av FN-konventionen.

– Det är ingen hemlighet att Nato tycker att hela Natos samlade kapacitet är viktig. Man brukar tala om ett 360-gradersperspektiv i de frågorna och där ingår även Natos kärnvapenparaply, det vill säga förmågan som aldrig ska behöva användas, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

"Fokus på att komma in i Nato"

Statsministern själv säger att varje land måste besluta själv vilka FN-konventioner man vill stötta, men menar också att han hade kunnat tänka sig att avstå observatörsrollen – som tilldelades den föregående regeringen.

– Mitt fokus ligger helt nu på att vi ska komma in i Nato och att vi ska fullfölja våra åtaganden, både enligt det här avtalet vi har med Finland och Turkiet men också att vi ska bli en fullvärdig medlem av Nato, säger Ulf Kristersson.

Bjudit in Kristersson

Aftonbladet har tidigare uppgett att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bjudit in den svenska statsministern för ett möte den 8 november.

Då planeras förhandlingarna om att häva den turkiska blockaden för ett svenskt medlemskap att fortsätta.

– Den nye statsministern ställer sig på rätt sida i kampen mot terrorism och terrorister. Han har gjort uttalanden som är gynnsamma, sade Erdoğan enligt Reuters tidigare i oktober.

Han tillade:

– Självklart kommer vi att testa uppriktigheten i denna fråga.

LÄS MER: Uppgifter: Erdoğan agerar efter samtal med M-ledaren

Foto: Nato

Text: Redaktionen


7 augusti 2026

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen 

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


07 aug 26

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen