JUST NU: Glädjebesked för elkonsumenter

2022 10 09

Elpriset rasar i hela Sverige. I södra Sverige väntas det lägsta priset på över två månader.

Det visar den senaste prissättningen på elprisbörsen Nordpool.

På onsdagen kommer elen kosta lika mycket i samtliga fyra elområden i Sverige – 32 öre per kilowattimme.

En kraftig nedgång, framför allt i Sveriges södra elområden, SE3 och SE4.

Senast elpriset nådde liknande låga nivåer i landets södra delar var för drygt två månader sedan – den 6 augusti.

Då betalade elkunder i landets södra delar 5,5 öre per kilowattimme.

Den kraftiga nedgången kan härledas till att blåsigt väder i framför allt södra Sverige och Danmark väntas kommande dagar, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

Skyhöga elpriser i vinter

En efterlängtad prisnedgång för många, men det kan bli en kortvarig glädje.

Den kommande vintern kan leda till de högsta elpriserna som Sverige någonsin varit med om.

– Vi har aldrig sett något liknande, sa elstrategen Arne Bergvik till SVT Nyheter i slutet av augusti.

Bergvik framhåller att en utebliven gasexport från Ryssland och en kall vinterperiod kommer att leda till rekordhöga priser under årets kyligaste månader.

Flera experter delar elstrategens analys.

Stoppet av gasexporten påverkar främst elområdena i södra Sverige.

– Det ökar osäkerheten på marknaden. Prispåverkan är höjande. Det får en påverkan på elpriserna på kontinenten och det spiller över på framför allt de två södra elområdena i Sverige, SE4 och SE3, sa Samuel Ciszuk, energimarknadsexpert på ELS Analysis, till SR Ekot i samband med att Ryssland meddelat att landet stänger gasleveransen till Polen och Bulgarien.

– Det är Sveriges södra elområden som av och till har ett underskott när det inte blåser så mycket och vi inte har sol. Då måste dessa områden importera och förhålla sig till de kontinentala priserna, förklarar Samuel Ciszuk.

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump säger nej till Putin

2025 06 18

Donald Trump avvisar ett nytt erbjudande från Vladimir Putin.

Kriget mellan Iran och Israel oroar omvärlden.

Vladimir Putin har erbjudit att ta en medlarroll och försöka få parterna att söka lösningar som inte involverar ytterligare militär konfrontation.

Det säger nu Donald Trump nej till, rapporterar AFP.

Trump säger nej

USA:s president Donald Trump tycks på onsdagen avvisa Vladimir Putins erbjudande om att medla i konflikten mellan Israel och Iran och säger att den ryske ledaren först borde avsluta sitt eget krig i Ukraina.

– Han erbjöd sig faktiskt att hjälpa till att medla, och jag sa: "Gör mig en tjänst, medla ditt egna”, säger Trump enligt AFP.

– Låt oss medla om Ryssland först, okej? Jag sa: "Vladimir, låt oss medla om Ryssland först, du kan oroa dig för det här senare”.

Har erbjudit

Vladimir Putin har i dagarna pratat i telefon med Förenade Arabemiratens president Sheikh Mohamed bin Zayed.

Putin ”bekräftade Rysslands beredskap att tillhandahålla medlingshjälp för att främja dialogen mellan parterna i konflikten”, framhöll Kreml i ett uttalande efter samtalet.

Putin har även haft telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Irans president Masoud Pezeshkian och erbjudit sin roll som fredsmäklare, uppger Moscow Times.

Stora attacker

Ryska styrkor genomförde natten mellan den 16 och 17 juni den tredje största kombinerade drönar- och missilattacken mot Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Rester av klustervapen

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att de ryska styrkorna avfyrade 440 Shaheddrönare och andra drönare från städerna Kursk, Oryol och Bryansk, Shatalovo i Smolensk oblast, Millerovo i Rostov oblast och Primorsko-Akhtarsk i Krasnodar kraj.

Kyivs borgmästare Vitaliy Klitschko uppgav att ukrainska myndigheter hittat rester av klustervapen vid platsen för missilexplosionerna.

Läs mer: Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

En arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke.

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen