JUST NU: Rysslands gasstopp kan slå hårt mot Sverige

2022 05 06

Under gårdagen meddelade Ryssland att man stänger gasleveransen till Polen och Bulgarien.

Beslutet trädde i kraft i dag.

Den ryska energijätten Gazprom bekräftar att de har strypt gastillförseln för Bulgarien och Polen, eftersom länderna enligt företaget inte betalat i rubel, rapporterar Reuters.

Ett beslut som även kan påverka elpriserna i Sverige.

Kan bli dyrare

Elen kan återigen bli dyrare i Sverige efter Rysslands stopp.

Det konstaterar Samuel Ciszuk, energimarknadsexpert på ELS Analysis.

– Det här ökar osäkerheten på marknaden. Prispåverkan är höjande. Det får en påverkan på elpriserna på kontinenten och det spiller över på framför allt de två södra elområdena i Sverige, SE4 och SE3, säger han till SE Ekot.

Integrerad marknad

Rysslands besked har lett till en kraftig prisökning på gas i Europa och eftersom den europeiska elmarknaden är integrerad, så kommer även elpriserna i Sverige att påverkas.

Framför allt i södra Sverige.

– Det är Sveriges södra elområden som av och till har ett underskott när det inte blåser så mycket och vi inte har sol. Då måste dessa områden importera och förhålla sig till de kontinentala priserna, säger Samuel Ciszuk, som förutspår att den stora effekten av Rysslands gasstopp kan dröja några månader. 

Då kommer smällen 

Både Bulgarien och Polen har utryckt att de har lager att ta ifrån och att det ryska stoppet inte kommer att leda till en akut kris. Men om lagren sinar kommer konsekvenser märkas senare i år, även i Sverige.

– De största konsekvenserna kommer under hösten och vintern, säger Samuel Ciszuk till SR.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Biljättens chockbesked – 7 500 jobb försvinner

2025 03 18

Audi bromsar in rejält.

Det är tuffa tider i bilbranschen.

På måndagskvällen kommer besked om att biljätten Audi – som ägs av Volkswagen – kommer att införa ett nytt besparingsprogram.

Det innebär att så många som 7 500 jobb försvinner fram till 2029, rapporterar Reuters.

Nytt besparingsprogram

Volkswagens Audi kommer att ta bort upp till 7 500 jobb i Tyskland fram till 2029 inom områden som administration och utveckling.

Det framhåller biltillverkaren på måndagen, och blir därmed den senaste tyska bilindustriaktören som minskar kostnaderna.

De planerade åtgärderna, som ledningen och arbetstagarrepresentanter enades om på måndagen, ska spara biltillverkaren 1 miljard euro – motsvarande elva miljarder kronor per år på medellång sikt.

Redan dragit ner

Audi har redan dragit ner på cirka 9 500 produktionsjobb sedan 2019, ett steg som man då sade skulle frigöra flera miljarder euro för att finansiera övergången till elbilar och öka marginalerna till 9-11 procent.

Audi har gått dåligt under de senaste åren och rörelsemarginalen sjönk till 4,5 procent under de första nio månaderna 2024 från 7 procent under samma period föregående år på grund av svag försäljning på de viktigaste marknaderna.

“Behöver bli snabbare”

Styrelsens ordförande Gernot Döllner har uttalat sig om beslutet.

– Audi måste bli snabbare, mer flexibelt och mer effektivt. En sak är klar: detta kommer inte att vara möjligt utan anpassningar av personalstyrkan, säger han till den tyska nyhetsbyrån DPA.

Kunde blivit fler

Företaget och företagsrådet har varit oeniga om besparingsplanen, men har nu enats om ett koncept. 

Det kunde ha blivit ännu fler jobb som kapades.

Företagsrådets ordförande Jörg Schlagbauer säger att företaget ursprungligen planerade att eliminera 12 000 jobb.

Audis beslut är ytterligare ett bevis på svårigheterna i bilbranschen – där allt från de största jättarna till mindre bilhandlare har fått det oerhört tufft under de senaste åren.

Foto: C. Aranda

Text: Redaktionen