JUST NU: Natos löfte till Ukraina efter Rysslands eskalering

2022 09 23

Ryssland och dess diktator Vladimir Putin har på flera sätt tagit kriget i Ukraina in i ett nytt skede.

Det skedde inte minst när Putin beordrade “partiell mobilisering”, vilket innebär att landet kallar in 300 000 nya män för att strida i det olagliga anfallskriget mot Ukraina.

Enligt uppgifter till ryska oberoende medier finns det en öppning i lagen som möjliggör att minst en miljon människor kan mobiliseras, någonting som dock förnekats från Kreml.

Beväpnade soldater samlar röster

Ytterligare en eskalering är de skenomröstningar som organiseras i fyra regioner i Ukraina, där invånarna ska rösta om de ska bli en del av Ryssland.

På flera platser går beväpnade soldater dörr till dörr för att samla in människors röster, uppger BBC.

– Du måste svara muntligt och soldaten markerar svaret på bladet och behåller det, säger en kvinna i staden Enerhodar till kanalen.

Minderåriga i röstlängden

Ukrainska tjänstemän uppger liknande information och säger till CNN att människor tvingas till att rösta.

Enligt en rapport från landets statliga säkerhetstjänst har “Folkrepubliken Donetsk” även inkluderat minderåriga i röstlängden.

– Inkräktarna hoppas kunna utöka “valbasen” för att stödja anslutningen av den östra delarna av Ukraina till Ryska federationen och involvera lokala invånare i åldrarna 13 till 17 i pseudoröstning, framhåller rapporten enligt The Guardian.

Nato: “Måste vara beredda”

Bland västvärldens ledare anses “folkomröstningarna” snarare vara en eskalering från Kremls sida för att kunna annektera regionerna.

– Det är precis vad vi behöver vara beredda på – att Ryssland kommer att använda dessa skenröster för att ytterligare eskalera kriget i Ukraina, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till CNN.

– Men dessa röster har ingen legitimitet och de ändrar naturligtvis ingenting. Detta fortsätter att vara ett anfallskrig från Ryssland mot Ukraina.

Generalsekreterarens löfte

Jens Stoltenberg lovade dock att stödet till Ukraina ska intensifieras som ett svar på den ryska skenomröstningen.

– Vårt svar, Natos svar, är att öka stödet, säger han.

– Det bästa sättet att avsluta detta krig är att stärka ukrainarna på slagfältet ytterligare, så att de i något skede kan sätta sig ned och nå en lösning som är acceptabel för Ukraina och som bevarar Ukraina som en suverän, oberoende nation i Europa.

Vapen, ammunition och utbildning

Nato har inte militärt intervenerat i krigets Ukraina.

Däremot har alliansens medlemmar bidragit med vapen, ammunition och annan militär utrustning och träning till de ukrainska väpnade styrkorna ända sedan Putin beordrade sina soldater över gränsen för sju månader sedan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen