SVERIGE: Så dyr beräknas elräkningen bli i vinter

2022 10 09

Elräkningarna i vinter kan mycket väl skena i väg till att landa på mer än 15 000 kronor i månaden.

Åtminstone för en eluppvärmd standardvilla, rapporterar Dagens Nyheter.

Ett uppskattning som lär slå mycket hårt mot många hushåll i Sverige, som redan fått känna på en kraftig stegring i elpriserna under sommaren och den tidiga hösten.

– Vi rekommenderar folk att spara pengar i förväg, säger Thomas Björkström på Konsumenternas energimarknadsbyrå, till tidningen.

Tre prislägen

DN har med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån räknat på hur mycket kostnaden för en eluppvärmd villa som förbrukar 20.000 kWh förväntas landa på.

I uträkningen har man utgått från tre prislägen på elen: 3:50, 5:50 samt 7:50 per kilowattimme.

Kan bli över 20 000 kronor

Dyraste månaden förväntas bli i januari 2023 då en standardvilla normalt förbrukar 2 792 kilowattimmar.

Med ett elpris på 7:50 per kWh skulle elräkningen då landa på 20 940 kronor, enligt tidningens beräkningar.

Om priset istället ligger på 5:50 uppgår elräkningen till 15 356 kronor, och vid 3:50 behöver man betala 9 772 kronor.

Lägst i november

Som minst skulle månadsnotan bli i november det här året.

Då skulle räkningen kunna sjunka till 7 046 kronor, om man har tur att få ett avtal som kostar 3:50 kronor per kilowattimme.

Binder upp sig på desperata avtal

Flera elbolag erbjuder nu fasta avtal med så höga priser som 7:88 kronor per kWh, vilket är fallet i elområde 4 i södra Sverige.

En hel del hushåll tenderar att binda upp sig på dessa, trots de höga kostnaderna.

– Annars är risken att priserna går upp till en nivå som man inte känner till i förväg. Man måste kunna leva med den risken, hushållsekonomin måste tåla den, säger Thomas Björkström till DN.

Högkostnadsskydd dröjer

Många hushåll skriker högt efter det högkostnadsskydd som Moderaterna lovade skulle vara på plats 1 november om högerpartierna vann valet.

Igår lämnade dock partiet besked om att det kan dröja längre än så innan åtgärden kan finnas på plats, beroende på hur snabbt regeringsbildningen sker och hur fort Svenska kraftnät kan arbeta.

– Vår ambition är att försöka få det här högkostnadsskyddet på plats så snart som det går. Problemet är att Svenska kraftnät just nu arbetar efter en annan tidsplan, som gavs av den här regeringen, säger Carl-Oskar Bohlin (M), partiets energipolitiska talesperson, till Svenska Dagbladet.

"Kräver nya instruktioner"

Den socialdemokratiska regeringen har sedan tidigare satt datumet 15 november som deadline för Svenska kraftnät att återkoppla på hur ett högkostnadsskydd skulle kunna utformas.

Carl-Oskar Bohlin hoppas kunna snabba på processen när en ny regering har tillträtt, vilket är en nödvändighet om Ulf Kristersson ska hinna infria sitt löfte.

– Det krävs att de får en ny instruktion från en regering helt enkelt, säger han.

Foto: T. Barbhulya

Text: Redaktionen

Skatteuppmaning till pensionärer – ”senast 9 november”

2025 10 23

Skatteverket går ut med en uppmaning till svenska pensionärer inför 2026.

Varje år får många svenskar kvarskatt efter att ha skickat in sin deklaration under våren.

Många av dem är nyblivna pensionärer.

– Pensionärer får ofta sin pension från flera olika utbetalare. En del pensionärer fortsätter också att arbeta vilket kan göra det mer komplicerat att räkna ut skatten, framhåller Skatteverket.

Men för att slippa kvarskatt uppmanar myndigheten nu särskilt pensionärer att agera.

Ansök om jämkning

För att undvika kvarskatt kan man be den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen att dra mer skatt.

Man kan också ansöka om jämkning hos Skatteverket, så dras rätt skatt från början.

Det kan både de som väntas få kvarskatt och de som väntas få skatteåterbäring göra.

– Tänk på att kolla upp vad som gäller för just dig så du slipper att få kvarskatt att betala in i efterhand. Det gör du enkelt på Skatteverkets webbplats där det finns en e-tjänst för att beräkna din skatt, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos, i ett uttalande.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Ansök senast den 9 november

Sista dagen att ansöka om jämkning för att det ska börja gälla i januari 2026 är i november.

– Om du vill att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari 2026 behöver du göra ansökan senast den 9 november, säger Pia Blank Thörnroos.

För de som exempelvis har höga ränteavdrag är jämkning ett sätt att betala mindre i skatt under hela året istället för att få tillbaka skatt efter deklarationen.

Ändrade regler från och med 2026

Från och med inkomståret 2026 gäller nya regler för avdrag för ränteutgifter.

– Då får du inte avdrag för ränteutgifter om lånet inte uppfyller särskilda förutsättningar vad gäller säkerhet och maximal belåningsgrad. Reglerna påverkar dig som ansöker om jämkning, uppger Skatteverket.

Det innebär bland annat att något avdrag för lån som saknar säkerhet inte längre kan göras.

Det kan till exempel vara blancolån, överbryggningslån vid bostadsköp, kortkrediter och lån av privatpersoner.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

På torsdagseftermiddagen kommer besked om att kustbevakningen har bordat ett utländskt fartyg.

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet.

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter.

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning.

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen