UPPGIFTER: Känslig fråga splittrar högerblocket

2022 09 19

Frågan om talmansposten splittrar högerblocket.

Sverigedemokraterna anser att de enligt praxis har rätt till talmansposten eftersom SD är största parti i högerblocket.

Men en rad ledande liberaler uppges vara mycket skeptiska till Sverigedemokraternas krav, rapporterar SR Ekot.

En L-källa som radiokanalen har pratat med beskriver SD-kravet som ”otänkbart”.

– Absolut inte, svarar en annan när hen får frågan om partiet kan tänka sig att stödja en sverigedemokratisk talman.

Kräver talmansposten

Trots L-motståndet uppges Sverigedemokraternas kravbild stå fast.

SD:s ingångsvärde i förhandlingarna är att partiet ska ha alla poster som partiet ”har rätt till”, enligt tidigare praxis, rapporterar SR med hänvisning till en högt uppsatt SD-källa.

– Det betyder att talmansposten ska tillfalla SD, som nu är större än Moderaterna, säger SD-källan till radiokanalen.

SD:s ”paketlösning”

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Mattias Karlsson har tidigare föreslagit att SD ska få talmansposten.

I en intervjun med SvD konstaterade SD-toppen att han ser framför sig att talmansposten finns med i regeringsförhandlingarna som en del av en ”paketlösning”.

Partikollegan Martin Kinnunen betonade dock att talmansposten är en diskussion med andra partier.

– Det är inget parti som kan få talman vald själv, så man får se helt enkelt. Jag tror inte det finns några färdiga förslag för alla talmännen ännu, sa han till SvD.

Frångick praxis 2018

Riksdagens talman och vice talmän väljs på måndagen den 26 september i samband med att den nyvalda riksdagen sammanträder för första gången.

Vanligtvis väljs talmannen från det största partiet i riksdagen eller från det största regeringspartiet, men 2018 valdes Andreas Norlén efter att ha nominerats av riksdagens näst största parti, Moderaterna.

Valet frångick praxis eftersom M varken var största riksdagsparti eller största regeringsparti.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Pensionen höjs

2025 08 26

Riksdagens pensionsgrupp kallar till pressträff.

Äldre- och socialtjänstminister Anna Tenje (M) deltar tillsammans med representanter från samtliga riksdagspartier. 

På pressträffen väntas ministern och pensionsgruppen meddela att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”, rapporterar Ekot.

Det innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

– Pengarna fördelas efter hur mycket man själv har arbetat. För den som jobbar sätts pengarna in på pensionskontot, för pensionärer betalas det ut direkt i pensionen, uppger Ekot.

100 kronor i månaden

Det nya systemet börjar gälla från och med 2027.

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

Enligt uppgifter till Expressen innebär det nya systemet ungefär 100 kronor mer i månaden.

De vinner på nya systemet 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, har länge argumenterat för en gas i pensionssystemet. 

Enligt TCO kommer gasen fungera på samma sätt som den så kallade "bromsen i pensionssystemet" – en automatisk balanseringsmekanism som säkerställer att utbetalnignarna inte överstiger tillgångarna. 

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas.

Foto: 

Text: Redaktionen

Finland överväger drastiskt drag – ska stoppa rysk invasion

2025 08 26

I februari 2022 rullade ryska stridsvagnar mot Kyiv.

Då agerade invånarna i den lilla byn Demydiv, som är belägen norr om huvudstaden.

En närliggande damm öppnades, vatten strömmade in och skapade ett stort träsk – vilket gjorde det omöjligt för ryska stridsvagnar att passera byn på vägen mot Kyiv. 

Samma taktik användes i flera områden norr om huvudstaden. Bilder på ryska stridsvagnar som fastnat i leran spreds världen över. 

– I princip stoppades den ryska offensiven från norr, säger försvarskonsulten Oleksandr Dmitriev, en av arkitekterna bakom taktiken, till Politico.

Natoländer tar lärdom  

Tre år senare inspireras Natoländer längs försvarsalliansens östra flank av den ukrainska taktiken. Flera länder planerar att återställa sina våtmarker. Finland och Polen uppger att de ”aktivt överväger myrrestaurering som en åtgärd för att försvara sina gränser”, rapporterar Politico.

Åtgärden skulle slå två flugor i en smäll. För det första skulle det bromsa en rysk framryckning. För det andra bidrar det till att minska den globala uppvärmningen.

– Försöken att bekämpa global uppvärmning är delvis beroende av naturens hjälp, och torvrika myrar fångar upp koldioxid lika bra som de stoppar fiendens stridsvagnar, framhåller Politico.

LÄS MER: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

”Win-win-situation”

Tarja Haaranen, direktör vid finska miljöministeriet, hyllar initiativet.

– Det är en win-win-situation som uppnår många mål samtidig, säger hon till tidningen.

FAKTA: Våtmarker och klimatet

- Våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan lagra stora mängder växthusgaser.

-  En dränerad våtmark släpper däremot ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Marken övergår generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Foto: Nato

Text: Redaktionen