VAL 2022: Då kan SD ta plats i en regering

2022 09 07

Moderaterna säger nej till ett regeringssamarbete med SD.

Men på sikt kan M ändra sig i frågan – det säger flera statsvetaren som DN har pratat med.

– På sikt kommer de att backa, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, till tidningen.

Han forskar om SD och förutspår att partiet kommer att släppas in i en regering – kanske redan till valet om fyra år.

Ett sådant scenario skulle inte förvåna statsvetaren. 

– Hela SD:s historia under 2000-talet visar ju att de successivt blivit mer normaliserade för varje val, och nu är de aktuella för att i alla fall ingå i ett majoritetsunderlag, säger Anders Sannerstedt till DN.

”Sverige är inte annorlunda”

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, för ett liknande resonemang.

Hon forskar om populistiska och högerradikala partier. Enligt statsvetaren tyder det mesta på att SD till slut kommer att ingå i en regering.

– I Europa tar center-högerpartierna antingen in de högerradikala partierna i regeringen, eller så skapar man blocköverskridande koalitioner. Sverige är antagligen inte annorlunda, säger hon till DN.

M- och KD-väljare säger ja

En annan faktor som pekar i SD:s favör är M- och KD-väljares inställning till SD. 

En ny mätning från GP/Sifo indikerar att en majoritet av partiernas väljarbas vill ha med SD i en regering.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump bedöms ha misslyckats – Vita huset rasar

2025 06 24

Vita huset rasar mot en rapport om att Trump har misslyckats.

President Donald Trumps beslut att attackera Iran väckte stort uppseende i världen.

Efteråt beskrev Trump attacken som en stor framgång där tre kärnanläggningar hade förstörts.

Men nu kommer en helt annan bedömning från amerikansk underrättelsetjänst – vilket får Vita huset att rasa.

Bedömningen går emot Trump

Enligt en bedömning från Defense Intelligence Acency, som är Pentagons underrättelseavdelning, blev de tre kärnanläggningarna i Iran inte förstörda i attackerna, rapporterar CNN.

Attackerna ledde sannolikt till att Irans kärnprogram försenades med några månader, men enligt bedömningen blev kärnanläggningarna inte förstörda, som Trump har hävdat.

Det berättar fyra källor som har kännedom om analysen, enligt kanalen.

Två källor säger att Iran lager av anrikat uran inte förstördes, och en säger att centrifugerna i stort sett är ”intakta”. USA:s attacker mot kärnanläggningarna påverkade främst ovanjordiska strukturer, som skadades allvarligt, uppger källorna för kanalen.

Men uppgifterna får företrädare för Vita huset att rasa.

Ilsken reaktion från Vita huset

Vita huset förnekar inte att DIA:s analys existerar.

De ifrågasätter dock slutsatserna i den – och CNN:s beslut att rapportera om den.

– Denna påstådda bedömning är helt felaktig och klassificerades som ”topphemlig” men läcktes ändå till CNN av en anonym förlorare på låg nivå inom underrättelsetjänsten, hävdar Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt, enligt kanalen.

– Läckandet av denna påstådda bedömning är ett tydligt försök att förnedra president Trump och misskreditera de modiga stridspiloter som genomförde ett perfekt utfört uppdrag för att utplåna Irans kärnvapenprogram, fortsätter Vita husets pressekreterare.

Samtidigt upprepar hon budskapet att den amerikanska attacken mot Iran kärnanläggningar ledde till ”total utplåning”.

– Alla vet vad som händer när man släpper fjorton bomber på 14 000 kg perfekt på sina mål: total utplåning, säger Karoline Leavitt.

Bedömningen och utvärderingen av attackens resultat kan fortfarande förändras, eftersom arbetet med den fortfarande pågår och ny underrättelseinformation kan bli tillgänglig, understryker kanalen.

Men den bedömning som finns idag talar alltså för att attacken inte gav riktigt så stora resultat som Donald Trump hävdar.

Foto: D. Everett Strickler resp The White House

Text: Redaktionen


Trumps besked – en mardröm för Nato

2025 06 24

President Donald Trump ger ett besked som innebär en mardröm för Nato.

USA:s president Donald Trump har landat i Nederländerna på tisdagskvällen.

Där ska han delta i Natos stora toppmöte i staden Haag.

Men i flyget på vägen dit gjorde Trump ett uttalande som lär skapa stor oro och osäkerhet bland Natos medlemsländer.

Trumps svar väcker oro

Ombord på presidentplanet Air Force One fick Donald Trump bland annat frågor om Natos artikel 5.

Enligt artikel 5 ska ett väpnat angrepp mot ett Natoland betraktas som ett angrepp mot alla Natoländer, och varje medlemsland ska därför hjälpa det land som har attackerats.

Reportrar har frågat Trump om USA förbinder sig till artikel 5, rapporterar Politico.

Det är en fråga som de flesta Natoledare skulle svara ett rakt och enkelt ”Ja” på.

Men Trumps svar är desto mer luddigt.

– Det beror på er definition, säger Donald Trump, enligt tidningen.

– Det finns många definitioner av artikel 5. Ni vet det, eller hur? Men jag är fast besluten att vara deras vänner, säger Trump.

Artikel 5 är grunden för hela Natosamarbetet, som alltså står och faller med länders, och inte minst USA:s, förbundenhet till artikeln.

Trots det vill Trump alltså inte ge något rakt svar på frågan.

Varningen: Ryssland kan testa artikel 5

Donald Trump säger att han förbinder sig till flera saker, men vill alltså inte ge ett rakt svar på huruvida USA förbinder sig till Artikel 5.

– Jag förbinder mig till att rädda liv. Jag är engagerad i liv och säkerhet. Och jag kommer att ge er en exakt definition när jag kommit dit. Jag vill bara inte göra det på baksidan av ett flygplan, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Att USA:s president inte vill ge ett rakt svar på en så grundläggande fråga om Nato riskerar att väcka stor oro och nervositet bland de övriga Natoländerna.

I praktiken uppstår tvivel om huruvida försvarsalliansen fortfarande gäller.

Tysklands underrättelsechef Bruno Kahl har tidigare i sommar hävdat att Ryssland överväger en militär operation i Baltikum, just för att testa Natos artikel 5 och se i vilken mån Natoländerna är redo att hjälpa varandra när det verkligen gäller.

– Vi har underrättelseuppgifter som övertygar oss om att Ukraina endast är ett första steg på Rysslands resa västerut, har Kahl sagt i podcasten ”Table Today” från Table Media.

LÄS OCKSÅ: Jätteaffär för Saab närmar sig – amerikanskt alternativ väljs bort

Kalldusch för ryska krigskassan

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen