JUST NU: EU kör över Litauen – tvingas vika sig för Ryssland

2022 07 13

Oklarheter i hur sanktionerna ska tolkas gör att Litauen måste släppa fram ryska tågtransporter.

Den 17 juni stoppade Litauen godstransporter till den närliggande ryska staden Kaliningrad, vilket orsakade stor uppståndelse då Ryssland svarade med hätska hot mot EU- och Natolandet. 

– Om godstransporten mellan Kaliningrad-regionen och resten av Ryska federationen via Litauen inte återställs helt eller inom en snar framtid, förbehåller sig Ryssland rätten att vidta åtgärder för att skydda sina nationella intressen, uppgav ryska utrikesdepartementet i ett uttalande i samband med stoppet.

Hävdat att man följer sanktioner

Litauen har hela tiden hävdat att man följer EU:s beslut om vad som får och inte får transporteras via EU-länders territorium.

– Det rör sig inte om en blockad mot Kaliningrad. Litauen implementerar EU:s sanktioner, uppgav landets premiärminister Ingrida Simonyte enligt Reuters i slutet av juni.

EU tolkar annorlunda

Men EU gör en annan tolkning och kör över Litauen.

EU-landet måste nu börja släppa igenom sanktionerade varor till Kaliningrad som transporteras via järnväg, rapporterar Deutsche Welle.

Olika regler för samma varor

Det innebär att Ryssland kan fortsätta transportera civilt gods som exempelvis alkohol, järn, stål och cement till Kaliningrad så länge det inte rör sig om vapen.

Anledningen är att sanktionerna enbart omfattar varor som forslas längs vägarna, och inte längs rälsen.

Om samma varor istället hade transporterats via bilar, lastbilar eller traktorer hade de alltså kunnat stoppas.

Ger efter mot Ryssland

Ryssland har slagit på stora trumman och hävdat att Litauen upprättat en illegitim blockad mot den ryska enklaven. 

EU-kommissionen hittar inte heller något argument på varför tågen inte skulle få nå Kaliningrad.

– Denna vägledning bekräftar att transporter av sanktionerat gods längs vägar med ryska operatörer inte är tillåtet enligt EU:s åtgärder. Inget sådant liknande förbud finns för järnvägstransporter, framhåller EU-kommissionen i ett uttalande.

Oroas över undantag: “Möjliggjorde invasionen”

I Litauen ser man beskedet som ett misslyckande, rapporterar litauiska TV3. 

EU-parlamentarikern Petras Austrevicvius oroas över att man gör “undantag från undantagen” och varnar att det var liknande undfallenhet gentemot Ryssland som möjliggjorde Vladimir Putins invasion av Ukraina.

– Vi fastnar i ett spel, med potential för ständiga diskussioner, säger han till kanalen.

Foto: D. Loran

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen