JUST NU: Spricka riskerar att splittra högerblocket

2022 07 05

En skrivning om migrationen har blivit föremål för konflikt mellan M, KD, SD och L.

Det var ett historiskt besked när Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för första gången enades om en gemensam budgetmotion hösten förra året.

Liberalerna valde dock att ställa sig vid sidan av på grund av det interna motståndet mot SD.

Någonting som nu, inför valet, ställer till stora problem för högerblocket som regeringsalternativ, rapporterar Expressen.

Mycket hård åtstramning av migrationen

I den budget som Liberalerna alltså ställde sig utanför fick SD till ett avsnitt om migrationen, som uppges vara avgörande för att partiet ska vara ombord på tåget i regeringsprocessen.

Det är inte klart exakt vad den innehåller, men den ska enligt tidningen handla om en mycket hård åtstramning av migrationspolitiken som ett krav för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister.

L: “Den gäller inte”

Skrivningen i fråga är nu föremål för konflikt. Enligt Liberalerna gäller den inte, eftersom de inte varit med och förhandlat om den.

– Den är förhandlad mellan tre partier, och vi är fyra partier, säger Robert Hannah, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.

Han betonar att partierna ser olika på frågan men är inte orolig över att de inte ska komma överens.

Andra tongångar i SD

Det låter dock annorlunda från SD-lägret där man mer eller mindre kräver att Liberalerna måste acceptera det avtal som slutits mellan M, KD och SD. Framför allt om migrationen.

– Vi hedrar alla överenskommelser och räknar med att M och KD gör detsamma. Att vi skulle ta omtag kring en av de enskilt viktigaste punkterna i budgeten är inte aktuellt. Vi behöver mindre av den politik som försatt Sverige i det allvarliga läge vi befinner oss i, inte mer, framhåller Jimmie Åkesson (SD) till Expressen.

“Röda linjer”

Liberalerna talar om “röda linjer” i förhandlingarna som man inte kommer att korsa, där migrationen nämns som en av dem. 

Statsministerkandidaten för högerblocket, Ulf Kristersson, är dock hoppfull om att kunna laga sprickan för att presentera ett enat regeringsalternativ.

– De fyra partierna på min sida vill minska invandringen, inte öka invandringen. Sedan får man naturligtvis diskutera fram exakt hur det ska gå till. Där är det ingen hemlighet att Sverigedemokraterna och Liberalerna har lite olika uppfattning, säger han till Expressen.

Kristersson: Inget SD i regeringen

Även om partierna enas i migrationsfrågan kan Kristersson ställas inför andra utmaningar inför ett potentiellt regeringsbildande.

Igår meddelade M-ledaren nämligen att SD inte kommer att få plats i hans regering, enligt en intervju med Ekot.

Vill ha med L

Kristersson vill dock gärna ha med sig Liberalerna ombord tillsammans med KD, om partiet kan enas om saken.

Vilket kan komplicera saken ytterligare, då SD samtidigt uppges ha ställt krav på Ulf Kristersson att blockera Liberalerna från regeringen om han vill ha SD:s stöd som statsminister.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen går ut med en varning och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Trump ändrar sig om Ukraina – läxar upp Putin

2025 03 10

Förra veckan slutade USA att dela underrättelseinformation med Ukraina.

Beskedet beskrevs som ett stort problem för det krigsdrabbade landet, som på många sätt varit beroende av informationen under kriget.

– USA:s underrättelse är helt avgörande för ukrainarna för att de ska veta vilka mål som ska attackeras och kunna kommunicera med frontlinjen. Utan amerikansk underrättelseinformation famlar Ukraina till stor del i blindo, sade exempelvis Paul Vallet, säkerhetsexpert vid tankesmedjan Geneve Centre for Security Policy, till SvD.

USA backar

Nu har USA:s president Donald Trump ändrat sig i frågan.

Enligt Trump har USA redan börjat dela med sig av underrättelser igen.

– Vi har nästan det. Jag menar, vi har i princip gjort det. Och vi vill göra allt vi kan för att få Ukraina att bli seriösa i att få något gjort, säger han enligt Fox News.

Presidenten bekräftar därmed de uppgifter som började florera i fredags om att USA hade fortsatt att dela viss information med Ukraina för att skydda sig mot inkommande ryska anfall.

Varnar Putin

I samma veva läxar Trump upp den ryska diktatorn Vladimir Putin på samma sätt som han gjorde med Ukrainas president Volodymyr Zelensky i Vita huset.

– Ryssland har inte korten. Vad ni måste göra är att ni måste göra en deal, och ni måste stoppa dödandet. Det är ett meningslöst krig, och vi kommer att få slut på det, säger Trump enligt Fox.

Han säger också att Ukraina i större utsträckning måste visa att de vill ha fred.

– Jag tror att de kommer att göra det, och jag tror att det kommer att bli uppenbart under de kommande två eller tre dagarna.

– Den här veckan dog hundratals människor i städer i Ukraina och vi måste få slut på det. Det hade aldrig hänt om jag varit president, säger Trump.

Hotar med sanktioner

Förra veckan hotade Trump med tullar och sanktioner mot Ryssland om inte krigandet upphör.

Presidenten menar att det fortfarande är aktuellt, men att hans administration i första hand tittar på andra alternativ för Ryssland och Ukraina.

– Vi får se om vi kan få något gjort. Många människor dog den här veckan, som ni vet, i Ukraina. Inte bara ukrainare utan även ryssar. Så jag tror att alla vill se att det blir gjort. Vi kommer göra stora framsteg, tror jag, den här veckan.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen