JUST NU: Sverige svarar på Erdoğans nya uppgifter

2022 06 30

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) kommenterar den turkiske presidentens utspel.

Det var under ett tal i Madrid idag som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kom med ett överraskande utspel.

Han hävdade nämligen att Sverige lovat att utlämna hela 73 stycken personer, som han benämnde som “terrorister”, enligt Reuters.

Betydligt fler än de 33 personer som Turkiet under gårdagen totalt krävde att både Sverige och Finland skulle utvisa.

Kräver lagändring

Erdoğan krävde också att Sverige måste ändra sina lagar.

– Finland och Sverige måste genomföra terrorlagändrignar så snart som möjligt, sade han enligt nyhetsbyrån.

Sverige svarar

Nu har Sverige svarat på nya uppgifterna från Turkiets president om att utlämna 73 personer till landet.

– I Sverige gäller svensk lag som tillämpas av oberoende domstolar. Svenska medborgare utlämnas inte, framhåller Morgan Johansson i ett sms till Ekot.

“Tydligt markerat”

Den svenska ministern meddelar också att det är “tydligt markerat” i det avtal man slutit med Turkiet att Sverige enbart kommer att följa den europeiska konventionen om utlämningar.

S i extrainsatt möte

Socialdemokraterna har även kallats till ett extrainsatt möte efter uppgörelsen i Madrid med Turkiet, rapporterar Dagens Nyheter.

Mötet äger rum imorgon klockan 11 och det är partiets riksdagsgrupp som kommer att deltaga.

“Oro hos människor”

Utrikesutskottets ordförande Kenneth G Forslund (S) säger att det finns” oro hos människor” om vad avsiktsförklaringen innebär i fråga om hur Sverige ska stödja Turkiets nationella säkerhet, men att det inte är anledning till själva mötet.

– Nej, vi hade haft det här även utan att det där hade funnits. Det är helt normalt att efter den här typen av möte med avgörande händelser så får riksdagsgruppen en återrapportering från regeringen och möjlighet att ställa frågor och diskutera resultatet, säger han till DN.

“Regeringen svarar tydligt”

Forslund medger också att det kan finnas en oro för avtalets innebörd även inom Socialdemokraterna.

– Den finns väl i lite olika kretsar, utifrån att man känner sig osäker över hur det här ska tolkas. Men som sagt, jag tycker att statsministern och utrikesministern svarar tydligt på de frågorna, och det får vi fortsätta att göra.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen