JUST NU: Expert slår larm – Turkiet kan ställa nya krav på Sverige

2022 06 29

– Det här kan bara vara början.

Det säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, till Aftonbladet.

Kan bli ännu fler krav

Enligt folkrättsprofessorn riskerar Sveriges glädje över Turkiets Natobesked att bli kortvarig. Redan dagen efter att förhandlingarna kommit i hamn krävde Erdoğan att Sverige och Finland ska utlämna 33 personer. Av dessa är 21 från Sverige.

Det kan vara startskottet på ännu fler krav, eftersom Turkiet också formellt måste godkänna den kommande ratificeringsprocessen innan Sverige kan bli fullvärdig medlem i militäralliansen, enligt Mark Klamberg.

Nytt förhandlingsläge för Turkiet

– Det har varit klang- och jubelstämning nu, men ratificeringsprocessen ger Turkiet en ny möjlighet att utöva påtryckning och säga “Ni har lovat att ändra era lagar, men det har inte blivit några utvisningar”. De kan återkomma och sätta press. Det här kan bara vara början, säger folkrättsprofessorn till Aftonbladet.

Utlämningar kan stoppas

Mark Klamberg tror samtidigt inte att regeringen kommer att godkänna Turkiets krav på utlämningar. 

– Ett möjligt scenario är att Säpo drar i gång ärenden och att migrationsverket kopplas in. Men i slutändan ska det prövas av regeringen och högsta domstolen. Högsta domstolen har tidigare stoppat utlämningar till Turkiet. Det är troligt att det händer igen, säger han.

Ett löfte till svenska medborgare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kunde tidigare idag inte ge besked på hur man ställer sig till Turkiets krav på utlämningar, men gav åtminstone ett löfte till svenska folket.

– De kraven kommer vi naturligtvis processa på de sätt som vi alltid gör. Vi utlämnar aldrig någon som är svensk medborgare, säger hon enligt Svenska Dagbladet.

“Följer svensk och internationell rätt”

Hon tillägger:

– Vi har varit tydliga i diskussionerna vi har (med Turkiet) att i Sverige följer vi svensk och internationell rätt i utvisningsärenden.

Tio punkter

I överenskommelsen ska det hittills också finnas en av totalt tio punkter som säger att Sverige inte ska stötta de kurdiska organisationerna YPG, PYG eller Gülenrörelsen.

– Vi har kommit överens om att Sverige och Finland inte kommer stödja de här organisationerna om något som handlar om att hota Turkiets säkerhet, till exempel vapen och pengar. Eller något annat som direkt hotar Turkiets säkerhet – och det gör vi inte heller i dag, säger utrikesminister Ann Linde till Sveriges Radio.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin erkänner problem i Ryssland

2025 09 04

Vid ett ekonomiskt forum medger Vladimir Putin problem.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit om bensinkris i Ryssland.

I synnerhet har de östra delarna av landet drabbats av utmaningarna.

På torsdagen erkänner Vladimir Putin att Ryssland står inför bränslebrist vid ett ekonomiskt forum i Vladivostok, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till oberoende Moscow Times.

Erkänner problem

Det kommer efter flera månader av ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Vid Eastern Economic Forum i Vladivostok på torsdagen säger Putin att tecken på bensinbrist redan är synliga i ryska Fjärran östern. 

Han menar att det kan vara en utmaning att försörja nya företag, och att efterfrågan på bensin förväntas öka betydligt i Fjärran österns federala distrikt under de kommande åren.

Den ryske ledaren ger dock ingen förklaring till problemen.

Ställer till det

De ukrainska attackerna har stört Rysslands förmåga att bearbeta och exportera olja och har skapat bensinbrist i vissa ryska regioner, liksom på det ockuperade Krym.

Drönarattackerna syftar till att ställa till det ekonomiskt för Ryssland och begränsa de intäkter som går till att finansiera krigsmaskinen.

Läs mer: Rysslands största bank slår larm

Fortsätter stiga

På torsdagen kommer även uppgifter om att bensinpriserna fortsätter att stiga i Ryssland.

Det rör sig på nytt om nya rekordnivåer.

– Prisökningen, som började tidigare i somras, har inneburit att grossistkostnaderna har skjutit i höjden med över 50 procent sedan januari, rapporterar Moscow Times.

– Experter har till stor del tillskrivit ökningen en uppgång i ukrainska attacker som har skadat raffinaderier och tvingat stora anläggningar att stänga ner, vilket därmed har stramat åt tillgången.

Situationen vid fronten

För närvarande är det mycket som står still gällande kriget.

Ryssland gör mindre framsteg i de östra delarna av landet, men det rör sig inte om några större segrar.

Samtidigt finns det ingenting som pekar på att ett fredsavtal skulle vara nära förestående.

Läs mer: Trump rasar mot Europas ledare – ”Sluta omedelbart”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dansk organisation träffad i rysk attack – två döda

2025 09 04

Två personer från en dansk biståndsorganisation har dött.

Ryssland fortsätter att skicka in robotar och drönare över Ukraina.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att personer från den danska biståndsorganisationen Dansk Flygtningehjælp har träffats i en rysk attack.

Två personer är döda – men det framgår inte vilken nationalitet de har, rapporterar danska TV2.

Rysk attack

Ett ryskt anfall har träffat en humanitär insats nära den ukrainska staden Tjernihiv, belägen i de nordöstra delarna av landet.

Två personer har dött,  uppger den lokala guvernören Vjatjeslav Chaus. 

Dansk Flygtningehjælp bekräftar den ryska attacken, men har inte meddelat vilken nationalitet de två personerna är av.

Ytterligare tre personer ska ha skadats i attacken.

Organisationen ska ha arbetat med minröjning i området.

Frederiksen kommenterar

Statsminister Mette Frederiksen (S) skickar sina tankar till de anhöriga efter attacken i norra Ukraina som drabbat Dansk Flygtningehjælp.

– Det är framför allt fruktansvärt, säger hon.

– Det är ännu ett bevis på att Ryssland är villigt att döda och villigt att hota och använda i stort sett alla tänkbara medel för att uppnå sina icke-legitima mål.

Läs mer: Rysslands största bank slår larm

I polskt luftrum

Samtidigt kommer uppgifter om att ryska drönare har inkräktat i polskt luftrum.

Två drönare flög in i polskt luftrum under natten till den 3 september, men sköts inte ned eftersom de inte utgjorde någon fara. 

Det uppger den polska militärens operativa befälhavare, Maciej Klisz, rapporterar Kyiv Independent.

“Under kontroll”

Så här låter det från Klisz efter händelsen:

– Dessa två luftrumskränkningar var under full kontroll av nationella styrkor och enheter som tilldelats det statliga försvarssystemet, säger han.

Trots Trump-administrationens försök att få till stånd ett fredsavtal har inga större framsteg gjorts.

Ryssland och Ukraina har utbytt krigsfångar vid ett antal tillfällen, men några tydliga steg mot fred tycks inte vara nära förestående.

Läs mer: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen