I NATT: Ryssland hotar Sverige på nytt – varnar även för tredje världskrig

2022 06 28

Enligt Rysslands expresident Dmitrij Medvedev står missiler redo om Sverige går med i Nato.

Den svenska ansökningsprocessen till Nato intensifieras i samband med veckans toppmöte för medlemsländerna i Madrid. 

Från Ryssland, som flera gånger under våren riktat hot mot Sverige om landet skulle gå med i Nato, kommer nu nya hätska utspel, rapporterar Reuters.

Hotar att upprätta robotar

Den här gången är det Dmitrij Medvedev, före detta president och premiärminister i Ryssland och numera partiledare för Enade Ryssland, som trappar upp den mycket hotfulla retoriken.

Enligt Medvedev bör både Sverige och Finland vara “redo för repressalier” vid ett Natomedlemskap och förtydligade sitt hot med att Ryssland kan upprätta missilrobotar “på tröskeln” till de båda länderna.

Då blir det tredje världskrig

Medvedev meddelade också vad som kommer att få Ryssland att utlysa tredje världskrig – nämligen om ett Natoland sätter sin fot på ockuperade Krimhalvön i Ukraina.

– För oss är Krim en del av Ryssland. Och det betyder för alltid. Varje försök att göra intrång på Krim är en krigsförklaring mot vårt land, säger Medvedev till nyhetssidan Argumenty i Fakty, enligt Reuters.

“En katastrof”

Han tillägger:

– Och om detta görs av en Natomedlemstat betyder detta konflikt med hela den nordatlantiska alliansen, ett tredje världskrig. En fullständig katastrof.

Putinallierad: “London första målet”

Vid ett scenario där ett tredje världskrig skulle bryta ut skulle London kunna bli Rysslands första strategiska mål. Det uppgav Andrey Gurulyov, som sitter i Moskvas försvarsdepartement och har en nära relation med Vladimir Putin, i en intervju med rysk tv, rapporterar The Independent.

– Det är kristallklart att hotet mot världen kommer från den anglosaxiska [regionen], sade Gurulyov i intervjun.

Liknande varningar förr

Det är inte första gången Medvedev och andra representanter från Putinregimen riktar liknande varningar. Även i april använde man hot om missiler vid ett svenskt Natomedlemskap.

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad, sade ryska parlamentets vice ordförande Pyotr Tolstoy till brittiska ITV då.

Regeringen förberedda på hot

Sverige har under en tid varit förberedda på en upptrappad retorik och hot från Ryssland sedan det europeiska säkerhetsläget skakats i grunden efter invasionen av Ukraina.

– Cyberhot, hybdridhot, sabotage, underminerande av vår statsorganisation, alla olika typer av attacker som man kan tänka sig. Jag vet inte vad de avser att göra eller inte göra men att Europa lever i en hotsituation och att allting har förändrats i grunden. Så är det, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) i april enligt Aftonbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen