JUST NU: Nato förstärker efter att Estland slagit larm

2022 06 27

Generalsekreterare Jens Stoltenberg försöker lugna oron i Estland.

Estland har tidigare uttryckt stark oro över hur Nato planerat att försvara Estland om Ryssland skulle gå till attack mot landet. 

Enligt Estlands premiärminister Kaja Kallas skulle landet “raderas från kartan” baserat på militäralliansens beredskapsplaner, rapporterar estländska ERR med hänvisning till en intervju Financial Times.

Varnade för totalförstörelse

– De av er som varit i Tallinn och känner till vår gamla stad och de århundraden av historia och kultur som finns här – det skulle raderas från kartan, inklusive vårt folk, vår nation, sade Kaja Kallas i slutet av förra veckan – inför den här veckans Natotoppmöte i Madrid.

Lovar förändring

Nu lovar Nato och generalsekreterare Jens Stoltenberg förändring. Militäralliansen ska se över sina stridsplaner för att kunna erbjuda de baltiska länderna bättre skydd i händelse av en rysk invasion.

– Vi delar aldrig detaljerna i operativa planer, men jag kan försäkra er att vi har kunnat skydda länder som gränsar till Ryssland i årtionden genom att anpassa vår närvaro i ljuset av hotbedömningen. Vi har gjort det tidigare och vi kommer att göra det igen, säger han till Financial Times.

Försvaret i Baltikum förstärks

Enligt Stoltenberg ska alliansen “avsevärt förstärka” försvaret i östra Europa, och generalsekreteraren gav sitt ord på att Ryssland aldrig skulle kunna erövra Estlands huvudstad.

Det nya konceptet ska diskuteras och undertecknas i samband med veckans möte i Madrid, erfar FT.

Upptrappat ryskt hot mot regionen

Madridmötet kommer att hållas i kölvattnet av en upptrappad och aggressiv rysk retorik mot just de baltiska länderna. 

Förra veckan riktade Ryssland hot mot Litauen om de inte öppnade godstransporten till Kaliningrad. 

– Om godstransporten mellan Kaliningrad-regionen och resten av Ryska federationen via Litauen inte återställs helt eller inom en snar framtid, förbehåller sig Ryssland rätten att vidta åtgärder för att skydda sina nationella intressen, uppgav det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Övade på attacker mot Estland

Ryssland har även övat på att attackera Estland med missiler.

– Just nu pågår övningar där ryssarna simulerar missilattacker mot estniskt territorium, sade Kusti Salm, stabschef för det estniska försvarsministeriet, till Iltalehti.

“Lovar mer närvaro”

Stoltenberg själv tonar ned spekulationerna om att de ryska hoten avser att störa Natomötet i Madrid. Klart är dock att styrkorna ska utökas i den känsliga regionen i Östeuropa för att skydda Estland, Lettland och Litauen.

– De har varit i sovjetiskt styre i decennier. De har en historia där de faktiskt har lärt sig den hårda vägen vad det innebär att vara ockuperad och invaderad. Jag accepterar att [Kallas] vill ha met Natonärvaro och jag kan lova henne mer närvaro, säger Stoltenberg.

Foto: Nato
Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen