RYSKA HOTET: Litauen förbereder sig på rysk hämndaktion

2022 06 23

Litauen förbereder sig på att Ryssland kan stänga av elnätet i landet som en hämnd för att landet stoppar delar av godstrafiken till ryska exklaven Kaliningrad.

Det säger landets president Gitanas Nauseda.

– Vi är redo och vi är förberedda på ovänliga handlingar från Ryssland, såsom frånkoppling av BRELL-systemet (elnätet) eller andra handlingar, säger han, enligt Reuters.

Redo för olika scenarier

Laurynas Kasciunas, parlamentsledamot för det konservativa regeringspartiet och ordförande för försvars- och säkerhetsutskottet, framhäver att Litauen förbereder sig inför flera olika scenarier.

– Vi förbereder just nu olika scenarier där elsystemet hör till det som är mest känsligt, säger hon till SR Ekot.

Inget krig

President Gitanas Nauseda uppger att Litauen inte förväntar sig en militär konfrontation med Ryssland, rapporterar Reuters.

Samtidigt har Kreml upprepade gånger hotat baltstaten efter att delar av godstrafiken stoppades.

Allvarliga konsekvenser

Nikolaj Patrusjev, sekreterare för Rysslands säkerhetsråd, har varnat Litauen. Han har sagt att handlingen kommer få allvarliga konsekvenser för den litauiska befolkningen.

– Ryssland kommer säkerligen att reagera på sådana fientliga handlingar. Lämpliga åtgärder utarbetas och kommer att vidtas inom en snar framtid. De kommer att få en allvarlig negativ verkan på Litauens befolkning, sa Nikolaj Patrusjev i tisdags, enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Kaliningrad

Kaliningrad är inklämt mellan Natomedlemmarna Polen och Litauen och försörjs med järnväg via Litauens territorium.

Litauen stängde på fredagen av vägen för transport av bland annat stål och andra järnmetaller från Rysslands fastland och sa att de var tvungna att göra det enligt EU:s sanktioner som trädde i kraft samma dag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten.

Ökad risk

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen.

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar.

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem. Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Larm om Ryssland – 25 procent av en hel bransch nära konkurs

2024 12 21

De ekonomiska utmaningarna fortsätter att slå mot Ryssland.

Tidigare har uppgifter kommit om att den ryska flygindustrin är i kris.

Nu ser det ut som att ytterligare en bransch har fått det mycket svårt.

Detta i samband med den höga inflationen och det höga ränteläget som för närvarande råder i Ryssland.

25 procent av branschen

Var fjärde ryskt köpcentrum uppges vara nära konkurs.

Detta uppger branschorganisationen för köpcentrum i Belarus, Ryssland och Kazakstan, rapporterar E24 och Kyiv Independent.

Prognosen kommer samtidigt som Ryssland står inför rekordhöga ränte- och inflationstakter i en pågående ekonomisk kris.

Flera bidragande faktorer

Det finns flera faktorer som bidrar till krisen i branschen.

Bland annat har det att göra med att stora utländska företag lämnade landet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, stigande driftskostnader och ökad konkurrens från marknadsplatser på nätet.

En betydande ökning av räntorna på kommersiella lån, som drivits på av centralbankens politik, har förvärrat de finansiella svårigheterna.

Ambassader skadade

Samtidigt som den ryska ekonomin står inför utmaningar så fortsätter Vladimir Putin att bomba ukrainsk mark.

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War har flera ambassader skadats i samband med nya ryska attacker.

Iskander och nordkoreanskt

ISW förklarar.

– Ryska ballistiska missiler skadade flera ambassader i centrala Kiev på morgonen den 20 december.

– Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ryska styrkor avfyrade fem ballistiska robotar av typen Iskander-M/Nordkoreansk KN-23 mot Kyiv City på morgonen den 20 december och att ukrainska styrkor sköt ned alla fem, men att missilrester skadade infrastruktur i Kyiv City och orsakade civila dödsfall.

Det ukrainska utrikesministeriets talesperson Heorhiy Tykhyi uppgav att den ryska missilattacken skadade flera ambassader i en och samma byggnad, inklusive ambassaderna för Albanien, Argentina, Montenegro, Nordmakedonien, Palestina och Portugal.

Foto: T. Mossholder resp President of Russia Office

Text: Redaktionen