JUST NU: Finland ger svar på tal

2022 06 09

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan gick under gårdagen till attack mot statlig television i både Sverige och Finland.

– Turkiet kan inte stödja Sveriges ansökan till Nato så länge landets statliga television sänder intervjuer med terroristledare – och detsamma gäller Finland, sa Erdoğan under en presskonferens på onsdagskvällen.

I uttalandet hänvisade Erdogan med största sannolikhet till svenska SVT och finska Yle.

Nu svarar Yle.

Vänder sig direkt till Erdogan

Svenska Yles direktör Johanna Törn-Mangs vänder sig direkt till Turkiets president.

– Det låter som om han inte skulle vara så insatt i hur ett oberoende public service-bolag fungerar. Yle fortsätter rapportera som förut. Vi låter självklart inga yttre intressen påverka vår journalistik. Vi fattar våra publiceringsbeslut utifrån innehållsliga och journalistiska grunder, säger hon enligt nyhetskanalen.

”Enväldig härskare”

Yle Uutisets ansvarige utgivare Jouko Jokinen går ett steg längre.

Han kallar Turkiets president för en ”enväldig härskare” och poängterar att han inte har någon som helst kännedom om yttrandefriheten som råder i Sverige och Finland.

– Det är typiskt för en enväldig härskare att felaktigt föreställa sig att världen förändras genom att tygla medier och yttrandefriheten, säger han enligt Svenska Yle och tillägger:

– Det här påverkar inte oss på något sätt. Tvärtom kanske man kan tolka enväldiga härskares irritation som ett tecken på att vi gör ett bra jobb.

Kommer fortsätta sin bevakning

Jouko Jokinen framhäver att Yle nyligen publicerat en intervju med den kurdiska ledaren Salih Muslimi och att Finlands statliga television kommer att fortsätta att rapportera om Turkiet och landets närområden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Larm om Ryssland – 25 procent av en hel bransch nära konkurs

2024 12 22

De ekonomiska utmaningarna fortsätter att slå mot Ryssland.

Tidigare har uppgifter kommit om att den ryska flygindustrin är i kris.

Nu ser det ut som att ytterligare en bransch har fått det mycket svårt.

Detta i samband med den höga inflationen och det höga ränteläget som för närvarande råder i Ryssland.

25 procent av branschen

Var fjärde ryskt köpcentrum uppges vara nära konkurs.

Detta uppger branschorganisationen för köpcentrum i Belarus, Ryssland och Kazakstan, rapporterar E24 och Kyiv Independent.

Prognosen kommer samtidigt som Ryssland står inför rekordhöga ränte- och inflationstakter i en pågående ekonomisk kris.

Flera bidragande faktorer

Det finns flera faktorer som bidrar till krisen i branschen.

Bland annat har det att göra med att stora utländska företag lämnade landet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, stigande driftskostnader och ökad konkurrens från marknadsplatser på nätet.

En betydande ökning av räntorna på kommersiella lån, som drivits på av centralbankens politik, har förvärrat de finansiella svårigheterna.

Ambassader skadade

Samtidigt som den ryska ekonomin står inför utmaningar så fortsätter Vladimir Putin att bomba ukrainsk mark.

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War har flera ambassader skadats i samband med nya ryska attacker.

Iskander och nordkoreanskt

ISW förklarar.

– Ryska ballistiska missiler skadade flera ambassader i centrala Kiev på morgonen den 20 december.

– Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ryska styrkor avfyrade fem ballistiska robotar av typen Iskander-M/Nordkoreansk KN-23 mot Kyiv City på morgonen den 20 december och att ukrainska styrkor sköt ned alla fem, men att missilrester skadade infrastruktur i Kyiv City och orsakade civila dödsfall.

Det ukrainska utrikesministeriets talesperson Heorhiy Tykhyi uppgav att den ryska missilattacken skadade flera ambassader i en och samma byggnad, inklusive ambassaderna för Albanien, Argentina, Montenegro, Nordmakedonien, Palestina och Portugal.

Foto: T. Mossholder resp President of Russia Office

Text: Redaktionen