JUST NU: Fördel Andersson – jämnt läge inför valet

2022 06 08

Magdalena Andersson (S) har störst chans att vinna valet 2022.  

Det indikerar en ny mätning från SvD/Newsworthly.

Enligt undersökningen har Magdalena Andersson 58 procent chans att behålla postens som statsminister efter höstens val.

Men oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) är inte uträknad. Han har 42 procents chans att ta makten i Rosenbad efter valet i september.

Helt öppet

– Som statistiker skulle jag säga att 58 mot 42 procents sannolikhet är som att singla slant, säger Måns Magnusson, docent i statistik vid Uppsala universitet, till SvD.

Tillsammans med Jonas Wallin, docent i statistik vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har han tagit fram den helt nya statistiska modellen som den nya mätningen baseras på.

– Modellen analyser mönster i de senaste 20 årens opinionsmätningar och valresultat. Genom att simulera 1 000 val varje vecka får vi en sammanvägd bedömning av partiernas väljarstöd, konstaterar tidningen.

Ingen majoritet

Enligt statistikernas beräkningar skulle Magdalena Andersson i dag få ihop ett regeringsunderlag (S, C, V och MP) med 158 mandat. Långt ifrån de 175 mandat som krävs för att få majoritet i riksdagen.

Vid ett bästa scenario skulle statsministern skrapa ihop hela 194 mandat efter höstens val. Men det troligaste scenariot är att hon lyckas landa på 176 mandat. Minsta möjliga majoritet.

Högerkoalitionen M, SD, L och KD landar troligtvis på 173 mandat, enligt simuleringarna.

– Om jag hade behövt gissa skulle jag säga att Anderssons underlag får flest mandat, men vi är långt ifrån säkra, säger Måns Magnusson till tidningen.

Spänt tonläge

Efter misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson har tonläget mellan statsministerkandidaterna hårdnat.

Efter tisdagens omröstning riktade statsminister Magdalena Andersson skarp kritik mot oppositionsledaren och Moderaternas agerande.

– SD tog initiativet till en misstroendeförklaring, och sen valde M att följa efter inom några minuter. Det är uppenbart att beslutet inte grundades på en noggrann analys av vilka effekter detta hade kunnat få. M och KD:s lättvindiga beslut hade kunnat få allvarliga konsekvenser, eftersom vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge, sa hon på en pressträff.

Ingen Natofråga

Ulf Kristersson kritiserade i sin tur regeringen och Magdalena Andersson för att ha gjort misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson till en Natofråga.

– Den enda som har väckt frågan om regeringskris och Nato, det var regeringen. Vi ville diskutera brottsligheten i Sverige, sa han i tisdagskvällens Aktuellt.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Amerikanska stridsflyg har skickats upp

2025 08 25

USA har behövt skicka upp stridsflygplan.

På måndagen kommer besked om att USA har skickat upp stridsflygplan.

Anledningen är att ett ryskt flygplan har rört sig utanför Alaska.

Två F-16-stridsflygplan och två KC-135 Stratotanker-flygplan skickades upp för att möta och identifiera det ryska planet, rapporterar ABC News.

För tredje gången

Ett lednings- och kontrollflygplan av typen E-3 Sentry, två F-16-stridsflygplan och två KC-135 Stratotanker-flygplan skickades ut "för att genskjuta och visuellt identifiera" ett ryskt Il-20 övervaknings- och spaningsflygplan för tredje gången på en vecka.

Det ryska planet ska inte ha tagit sig in i kanadensiskt eller amerikanskt luftrum.

Under den senaste veckan har amerikanska F-16-stridsflygplan skickats ut två andra gånger – en gång den 21 augusti och en gång den 20 augusti – för att genskjuta ryska Il-20-flygplan.

“Är redo”

Norad – North American Aerospace Defense Command – meddelar följande efter händelsen:

– Norad använder ett skiktat försvarsnätverk av satelliter, mark- och luftbaserad radar samt stridsflygplan för att upptäcka och spåra flygplan och informera om lämpliga åtgärder, menas det.

– Norad är redo att använda en rad svarsalternativ för att försvara Nordamerika.

Inga nya besked

Samtidigt som amerikanska F-16-plan genskjuter ryska spaningsplan fortsätter Trump-administrationens försök att få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Trump vill att Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin ska mötas, någonting som inte ser sannolikt ut i nuläget.

Den amerikanska presidenten säger själv att Putin inte vill träffa Zelenskyj, eftersom “han inte gillar honom”.

“Gillar honom inte”

Trump träffade både Putin och Zelenskjy separat den här månaden som en del av sina ansträngningar att mäkla fred, men inget genombrott har uppnåtts och Ryssland har fortsatt att attackera ukrainska städer.

Vladimir Putin undviker att träffa president Volodymyr Zelenskyj för att "han inte tycker om honom", säger Trump på måndagskvällen, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk region har slut på bensin

2025 08 25

Bensinen på den ryska ögruppen Kurilerna har tagit slut.

Under den senaste tiden har bensinkrisen i Ryssland intensiferats – bland annat mot bakgrund av Ukrainas attacker mot oljeraffinaderier.

Nu kommer uppgifter om att bensinen har tagit slut på den östliga ryska ögruppen Kurilerna, rapporterar oberoende Moscow Times.

Har tagit slut

Delar av Kurilerna i Rysslands fjärran östern har fått slut på bensin, uppger lokala myndigheter på måndagen.

– Försäljningen av AI-92-bensin till allmänheten har tillfälligt stoppats. Hela utbudet behövs för specialfordon, säger Konstantin Istomin, chef för Kurilsk-distriktet.

Beskedet kommer bara fem dagar efter att öarna införde en gräns på 10 liter per kund.

I grannregionen

Brister har också drabbat den närliggande Primorye-regionen, där långa köer bildades vid bensinstationer förra helgen. 

Myndigheterna införde restriktioner i Zabaikalsky-regionen och på ockuperade Krym efter brister där.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Efter krismötet

Tidigare i augusti kom besked om att den ryska regeringen kallat till krismöte angående bränslekrisen.

Åtgärden kom efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Har slagit till

I dagarna har Ukraina bland annat slagit till mot Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen.

Syzrans oljeraffinaderi kan raffinera upp till 8,5 miljoner ton olja per år, vilket motsvarar cirka 3,08 procent av den totala volymen av oljeraffinering i Ryssland.

– Den ukrainska generalstaben noterade att Syzrans oljeraffinaderi är specialiserat på att producera bensin, dieselbränsle, flygfotogen och andra petroleumprodukter för den ryska militären, uppger tankesmedjan ISW.

Läs mer: Norskt fartyg beskjutet

Foto: W. Chouak

Text: Redaktionen