JUST NU: Så kan uppgörelsen påverka Sveriges Natoansökan

2022 06 07

Socialdemokraternas uppgörelse med Amineh Kakabaveh ledde i slutändan till att den politiska vilden lade ner sin röst i misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson (S).

Det blev avgörande. Justitieministern blir kvar i regeringen.

Men den politiska turbulensen fortsätter. 

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krav på Sverige står i en direkt motsats till Kakabavehs uppgörelse med regeringen.

Uppgörelsen riskerar att dödförklara  Sveriges Natoansökan, enligt bland annat statsvetaren Marja Lemne.

Andra experter är splittrade. Åsikterna går isär. 

Kommer inte påverka

– Regeringen är mitt uppe i förhandlingarna med Turkiet. Jag tror inte att S skulle agera på ett sätt som riskerar att dödförklara Natoansökan, säger Aras Lindh, Turkiet-kännare och analytiker på Utrikespolitiska Institutet, till SVT Nyheter.

Han ser snarare regeringens agerande som en markering mot den turkiska regimen.

– Socialdemokraternas bekräftelse ska snarare ses som en signal till en svensk hemopinion att man inte ger vika för krav från Turkiet hur som helst.

Dålig signal till Turkiet

Turkietexperten Paul Levin har en mer problematisk syn på saken. Han framhäver att ingenting har förändrats i uppgörelsen mellan S och Kakabaveh, men att de senaste dagarnas debatt trots det kan förhala förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet.

– I det ställningsläge som råder nu så är det klart att om strålkastarljuset återigen skiner på den här överenskommelsen, som man redan har pratat om i turkisk media, så kan det tas upp i Turkiet och tolkas som en signal att Sverige inte är beredda på att göra kompromisser, säger han till SR Ekot.

”Ses inte med blida ögon”

Han påpekar att delar av överenskommelsen tolkas som väldigt problematiskt i Turkiet. 

– Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, säger Levin till nyhetsbyrån TT.

Vill hålla liv i konflikten

Paul Levin tror att Erdogan, vars opinionssiffror dalat hemma i Turkiet, kan vara intresserad av att uppehålla en diplomatisk konflikt inför det turkiska valet.

– Det finns en risk att Erdogan har ett intresse att hålla liv i den här konflikten. Man kan tänka sig att han tar tillfället i akt och inte går vidare med en förhandlingslösning, säger han till SR.

Kommer dra ut på tiden

Per Ekman, doktorand i statsvetenskap, är inne på samma linje som Paul Levin. Han tror att Socialdemokraternas besked kommer att sakta ner Sveriges ansökningsprocess till Nato.

– Turkiet vill ha en förhandlingslösning för att få ut något utav Sveriges Natoprocess. Lyckas Sverige inte med att komma till en överenskommelse med Turkiet till Natotoppmötet i slutet av juni, då kan ansökan dra ut på tiden – till och med till efter valet, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Sveriges Riksdag President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


16 nov 26

3 000 kronor på väg till många hushåll

2026 11 17

Elpriserna sticker i väg ordentligt under veckan.

I södra Sverige kan priserna nå över 300 öre per kilowattimme, enligt energiföretaget Fjordkrafts senaste marknadsrapport.

Noteringen är omkring 200 procent högre än den högsta prognostiserade prisnivån för de norra elområdena SE1 och SE2, där elpriset väntas nå en topp på cirka 100 öre per kilowattimme.

Prisuppgången har flera orsaker.

– Vi har flera faktorer som samverkar just nu. Vindkraften väntas ligga klart under det normala samtidigt som kärnkraftsproduktionen har minskat. Det bidrar till att hålla uppe priserna, med särskilt tydliga pristoppar i södra Sverige, säger Hans Johansson, kraftförvaltare och energiexpert på Fjordkraft Företag.

Smällen: 11 000 kronor

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

3 000 kronor på väg

Hushållen kommer att kompenseras för den dyra fakturan. Regeringens högkostnadsskydd aktiveras om snittpriset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Enligt Hemberg kan därför många hushåll förvänta sig flera tusen kronor i stöd.

– En fördel är elpristaket, som gör att staten tar hand om all el över 150 öre. Det kan ge ett elstöd på 3 000 kronor för en vanlig villa i Skåne och Småland, uppger energiekonomen.

Läs också: Många pensionärer missar viktigt bidrag

LISTA: Veckans förväntade elpriser

- SE1 – 21–100 öre/kWh

- SE2 – 21–100 öre/kWh

- SE3 – 120–271 öre/kWh

- SE4 – 191–305 öre/kWh

Källa: Fjordkraft

Andra läser: EU ger Ukraina rekordbesked

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen