JUST NU: Boris Johnson kan tvingas avgå ikväll

2022 06 06

En förtroendeomröstning under dagen kan tvinga premiärministern att lämna sitt jobb.

Det är inte bara i Sverige det blåser om regeringen med anledning av en misstroendeförklaring. 

I Storbritannien har tillräcklig många ledamöter i parlamentet skrivit under en förtroendeomröstning som redan ikväll ska avgöra Boris Johnsons öde, skriver Sky News.

Festade under pandemin

Misstroendeförklaringen har hamnat på bordet efter en längre period av press på den brittiska premiärministern. 

Framför allt har skandalen “Partygate” förföljt Boris Johnson, då han avslöjades bryta mot landets lockdown under pandemin.

Kan tvingas avgå

För det straffades Johnson med böter, men nu kan ett mer kännbart straff vänta för premiärministern.

– Ikväll är en chans att avsluta månader av spekulationer och låta regeringen dra en linje och gå vidare och leverera folkets prioriteringar, säger en talesperson för regeringen, enligt The Guardian.

Måste ha majoritet

För att Boris Johnson ska kunna sitta kvar måste han samla majoriteten av rösterna ikväll, det vill säga minst hälften plus en. Själv verkar huvudpersonen ta omröstningen med ro.

– Premiärministern välkomnar möjligheten att framföra sin talan till parlamentsledamöter och kommer att påminna dem om att när de är enade och fokuserade på de frågor som är viktiga för väljarna finns det ingen mer formidabel politisk kraft, säger samma talesperson.

Sviker sin partikollega

En av de som skrivit på brevet om misstroendeförklaringen är Jesse Norman, parlamentsledamot som likt Boris Johnson tillhör det konservativa partiet. 

– Jag har stöttat Boris Johnson i 15 år, som borgmästare till London och som premiärminister. Väldigt sorgligt har jag skrivit till honom att jag inte längre kan göra så, framhåller Norman på Twitter.

Tog över efter May

Omröstningen kommer att äga rum ikväll mellan 18 och 20 lokal tid. Senast det brittiska parlamentet röstade om en premiärministers framtid var i december 2018, då dåvarande ledaren Theresa May kritiserades för hur hon hanterade Brexit.

Den omröstningen vann May med 63 procent av rösterna, men meddelade trots allt sin avgång ett par månader därefter.

Boris Johnson tog över efter Theresa May i juli 2019.

Foto: No 10 Downing Street

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen