JUST NU: Ryska påverkansförsök har börjat

2022 05 26

Det är mindre än fyra månader kvar till svenska folket går till valurnorna.

Att Ryssland kommer att försöka påverka valet 2022 har tidigare lyfts av bland annat Säkerhetspolisen .

I takt med att valet närmar sig ökar rysk aktivitet i Sverige. 

Stor ökning

Enligt Myndigheten för psykologisk beredskap har det ökat markant de senaste dagarna. 

– När det gäller Natofrågan så har vi sett en ökad rysk aktivitet i statskontrollerade kanaler sedan en månad tillbaka, och den sista veckan har vi sett att det ökat markant, säger  Henrik Landerholm, generaldirektör på myndigheten till SVT och tillägger:

– Det har redan börjat, men vi ser ingen koordinerad påverkan just nu i dag. 

Oro inför valet

– Om en väldigt kraftfull aktör försöker påverka det svenska valet, genom en påverkanskampanj eller en cyberattack, finns det inga garantier för att vi kan stå emot.

Det konstaterar Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, för SVT Nyheter.

Sedan 2018 har Valmyndigheten arbetat utifrån en förhöjd hotbild. Men det försämrade säkerhetsläget till följd av Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare ökat risken för påverkan utifrån. 

– Det kan handla om att medvetet sprida felaktig information. Påverkanskampanjer är absolut en risk vi arbetar mot, säger Anna Nyqvist till SVT.

Olika metoder

Säkerhetspolisen har tidigare framhävt att Ryssland troligtvis kommer att använda flera metoder för att försöka påverka det svenska valet.

Bland annat kan det handla om att manipulera underlaget för själva förrättandet av valet,  manipulera rösträkningen, utföra fysiska sabotage mot valet, hota människor och försöka påverka politiker och media med olika påverkanskampanjer.

– Vi bedömer det som mer än sannolikt att Ryssland kommer att intressera sig för den svenska valrörelsen, sa Carolina Paasikivi Björnsdotter, säkerhetsskyddschef på Säkerhetspolisen, till Aftonbladet i slutet av mars.

Foto: S. I. Motion

Text: Redaktionen


JUST NU: Man spårlöst försvunnen – Försvarsmakten kopplas in

2025 07 02

En äldre man har varit saknad sedan i förmiddags.

Det är i Kungsbacka som en stor insats just nu pågår.

Detta efter att en man i 80-årsåldern försvunnit från sitt hem och inte kommit tillbaka.

Polisen vädjar till allmänheten om hjälp och har kopplat in Försvarsmakten.

Man försvunnen

Polisen söker just nu med en större resurs efter en försvunnen man i 80-årsåldern.

Mannen sågs senast under tisdag förmiddag, omkring klockan 10, i sitt hem i Åsa. 

Han anmäldes försvunnen strax efter klockan 15:30 samma dag.

– Polisen sökte initialt i närområdet kring bostaden, bland annat med hundpatrull, men utan att mannen påträffades, meddelar polisen.

Försvarsmakten inkopplad

Strax efter klockan 10 i dag onsdag fattade polisen beslut om att inleda en särskild händelse. 

Det innebär att sökinsatsen hanteras utanför den ordinarie polisverksamheten, med en anpassad organisation och ledning.

Senare på kvällen beslutade polisen att intensifiera sökarbetet.

– Sökinsatsen efter den försvunne mannen trappas upp under kvällen. Utöver en stor polisiär resurs är även Försvarsmakten och Missing people involverade i insatsen, meddelar nu polisen.

– Polis arbetar intensivt med att värdera och undersöka uppgifter från allmänheten och vi är fortsatt intresserade av ytterligare tips och möjliga observationer.

Söder om Åsa

Sökinsatsen är för närvarande koncentrerad till området kring mannens hemadress i Vassbäck, strax söder om Åsa samhälle. 

Polisen kontrollerar även sjukhus och platser där mannen, efter samtal med bland annat anhöriga, skulle kunna befinna sig. 

Ett stort antal resurser, bland annat hundpatruller, drönare och helikopter, deltar i insatsen.

Polisen vädjar

Polisen vädjar till allmänheten att ta kontakt direkt om man får syn på personen – och det finns en bild på mannen på polisens webbplats som man kan se för att identifiera personen.

– Den som tror sig ha sett den försvunne mannen, ombeds skyndsamt ta kontakt med polisen.

Foto: 

Text: Redaktionen


Brutalt område växer fram i Ukraina – större än hela Grekland

2025 07 02

Rysslands fullskaliga invasion kan ha förvandlat Ukraina till världens största minfält.

Nu sträcker sig den minerade landytan i Ukraina över uppskattningsvis 139 000 kvadratkilometer.

Det motsvarar 23 procent av landets territorium och är en större yta än hela Grekland.

Minorna utgör ett enormt hot mot civila liv och landets framtida återhämtning och utveckling, uppger Kyiv Independent.

Civila liv på spel

De stora områdena med minfält som är tänkta att bromsa framryckande trupper riskerar också att i hög grad drabba civila offer.

Årligen dödas eller skadas över 7 000 människor globalt av minor.

– Majoriteten av de som dödas eller skadas av minor är civila, uppger svenska FN-förbundet.

– Många minor placeras på åkrar, fält, längs vägar och vid skolor vilket drabbar mest civila då minor som ligger gömda i marken skadar och dödar även när kriget lämnat.

– Hälften av alla civila som drabbas av minor är barn. Barn rör sig och leker överallt - utanför bostadsområden och vägar.

Hindrar återuppbyggnad

Minor utgör också ett hinder för krigsdrabbade samhällen att återuppbyggas.

Stora områden måste spärras av och minröjas innan de kan brukas för livsmedelsförsörjning och infrastruktur.

Även biståndspersonal hindras och begränsas i sitt arbete.

Skalar upp

Minröjning i Ukraina utförs i första hand av den statliga räddningstjänsten och Försvarsmakten, men både internationella och inhemska ickestatliga organisationer bidrar till insatsen.

Världens största ickestatliga organisation för minröjning, HALO Trust, har varit verksam i Ukraina sedan 2015.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har man utökat sin verksamhet och är idag en arbetsstyrka på 1 500 personer som jobbar i åtta olika regioner i Ukraina.

– Detta är den största utmaningen med landminor sedan andra världskriget, säger organisationens vd James Cowan till Kyiv Independent.

– När det gäller territorium under ukrainsk kontroll är det fortfarande oklart om alla landminor kan röjas på 10 år – men jag tror att det är möjligt.

Foto: J. Gios

Text: Redaktionen