JUST NU: Sverige svarar Turkiet efter Erdoğans utspel

2022 05 13

Utrikesminister Ann Linde (S) reagerar på den turkiska ledarens kritik mot ett svenskt medlemskap i Nato. Länderna ska dessutom träffas.

Turkiets president Tayyip Erdoğan anser att Sverige och Finland inte bör tilldelas medlemskap i Nato, rapporterar AFP. Anledningen är att han tycker att Skandinavien är ett “gästhem för terrororganisationer”.

Nu svarar svenska regeringen på den turkiska hållningen till ett svenskt Natomedlemskap.

Linde förvånad

Utrikesminister Ann Linde reagerar med förvåning på Erdoğans utspel.

– Vi har en väldigt bra och konstruktiv relation och och man har inte framfört något sådant här till oss. Inte heller Natoambassadören, inte något av de 30 länderna, har framfört något sådant här. Jag hoppas att vi ska kunna samtal om vi väljer att ansöka om Natomedlemskap och att vi får positiva besked från alla länderna, säger hon till SVT.

“Väldigt starkt stöd”

Ann Linde är dessutom övertygad om att betydelsefulla länder i Nato stöttar ett svenskt medlemskap och dessutom kommer att övertyga Turkiet.

– Det finns en stark önskan från väldigt många länder att Sverige och Finland ska bli medlemmar i Nato eftersom vi bidrar med säkerhet i Östersjöregionen och i hela Nordkalottområdet. Bestämmer vi oss för det alternativet tror jag att vi skulle få väldigt, väldigt starkt stöd av stora viktiga länder som är medlemmar som också Turkiet är intresserade av att ha en bra relation med, säger utrikesministern i en annan intervju med Sveriges Radio.

Blixtinkallat möte imorgon

Redan imorgon kommer Sverige och Finland att träffa Turkiets representanter för att diskutera Natofrågan, skriver AFP.

Mötet planeras att äga rum i Berlin där Ann Linde möter den turkiska utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu.

Norden reagerar

Även andra nordiska länder har reagerat på Erdoğans kritik mot svenska och finska Natoansökningar.

– På ett sätt är jag inte förvånad. Men samtidigt har jag upplevt att signalerna så här långt har varit andra. Man får en liten känsla av att han av någon orsak har behov att visa att han inte riktigt tycker att det här är en så bra idé, säger Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson till Dagens Industri.

Norge: Sverige når kraven

Även i Norge har det turkiska utspelet skakat om vad man förväntade sig höra av ett annat Natoland.

– Det kommer som en överraskning för mig. Jag upplever att de samtal som förts i Nato hittills har gett uttryck för att Sverige och Finland – som är nära partner till Nato – har alla kvalifikationer för att bli medlemmar. Och det är Norges inställning, säger landets statsminister Jonas Gahr Støre till NTB enligt Dagbladet.

“Ogrundat påstående”

Den norska statsministern ville dock inte uttala sig om Erdoğans påstående om att “Skandinavien är som ett gästhem för terroristorganisationer”.

– Jag har inga kommentarer till det. Det låter som ett helt ogrundat påstående, säger Støre.

“Goda förhoppningar”

För att godkänna ett svensk medlemskap måste alla 30 Natoländer vara eniga. Ann Linde fick frågan hur säker hon är på att Sverige skulle bli antagna till militäralliansen om de ansöker.

– Jag har väldigt goda förhoppningar om det, säger hon till SR.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23mars26

Swedbank går ut med varning till kunder

2026 05 10

En ny form av bedrägerier skapar allt större problem.

För några år sedan fullkomligt exploderade förekomsten av artificiell intelligens.

Det har inneburit teknologiska framsteg – men det har också hjälpt bedragare att bli mer effektiva när de lurar människor.

Swedbank varnar sina kunder för att AI används till bedrägerier som kan vara mycket svåra att känna igen.

Swedbank varnar

Bedragare blir med hjälp av AI allt bättre på att manipulera.

Resultatet kan enligt Swedbank “tyvärr bli så trovärdigt att man inte kan lita på det man ser eller hör”.

– En sådan teknik är deepfake, varnar storbanken.

Det är deepfake

Deepfake är en AI-baserad teknik som används för att skapa falska bilder, videor eller ljudklipp som verkar väldigt realistiska. 

På så sätt kan en bedragare få sig själv att se ut som, eller låta som, kända personer.

– Bedragare kan även skapa falska videoklipp på nära och kära som ber om ekonomisk hjälp, eller imitera ett bolags vd som kräver ekonomiska transaktioner på företagskonton, förklarar Swedbank.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Kan låtsas vara barn

Bedragarna använder tekniken till att låtsas vara en familjemedlem, och agerar stressad för att få det tilltänkta offret att vilja föra över pengar fort.

Exempelvis kan offren få ett samtal från “barn”, eller “syskon”, men på andra sidan finns en bedragare som använder deepfake för att se ut eller låta som familjemedlemmen i fråga.

Det kan även handla om filmklipp på sociala medier som försöker övertyga dig att investera med deepfakes som föreställer kända personer.

Så skyddar du dig

Swedbank har upprättat några tips till den som vill skydda sig:

- Om något känns det minsta lurt, är det viktigt att ta extra steg för att kontrollera vad som faktiskt händer. Exempelvis kan man dubbelkolla information från andra, pålitliga källor.

- Detta gäller oavsett om det handlar om ett investeringserbjudande eller en förfrågan om pengar från någon närstående.

- Det är också viktigt att känna igenom de vanliga varningsflaggorna för bedrägerier - oväntad kontakt, det är bråttom och det är för bra för att vara sant.

Läs mer: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 april 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen