JUST NU: Civila kan få lämna stålverket

2022 05 06

Ryssland meddelar att de kommer att pausa attackerna mot stålverket Azovstal i Mariupol under måndagen.

Beskedet kommer från det ryska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Civila ska få lämna

Departementet framhäver att civila ska få lämna byggnaden i vilken riktning som helst.

En humanitär korridor ska upprättas och civila kan lämna byggnaden klockan 13 svenskt tid, erfar nyhetsbyrån Interfax.

Rapporter gör gällande att mellan 300 och 1 000 civila är instängda i byggnaden tillsammans med de resterande ukrainska försvarsstyrkorna i staden.

Inte sett dagsljus på veckor

Enligt flera källor har flera civila tagit skydd i anläggningens underjordiska bunkrar.

De har befunnit sig i byggnaden sedan slutet av februari och har inte sett dagsljus på flera veckor, rapporterar Sky News.

Nekat ryska erbjudandet

Förra veckan sa Ryssland att ukrainska trupper skulle få en chans att lämna byggnaden om de lägger ner sina vapen.

Men de ukrainska försvarsstyrkorna har tackat nej till det ryska förslaget. Befälhavaren Serhiy Volyna har tidigare uttryckt att det inte går att lita på de ryska orden.

–Vi kommer att genomföra stridsoperationer och slutföra våra militära uppdrag så länge de behövs. Vi kommer inte att lägga ner våra vapen, sa Volyna till Washington Post förra veckan.

Har försökt storma

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare konstaterat att de ryska styrkorna inte kommer att attackera stålverket utan istället blockera vägarna ut ”så att inte en fluga kan passera obemärkt”.

Trots diktatorns ord har beskjutningen ej upphört och ryska trupper har försökt storma byggnaden, enligt flera rapporter.

Samlar styrkor

På söndagen konstaterade den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak att ryska trupper kraftsamlar inför stundande angrepp.

I ett inlägg på Twitter skrev han:

– Platsen där våra civila och soldater befinner sig beskjuts med flygbomber och artilleri. Ryssland samlar styrkor och utrustning för ett angrepp. Vem gav ordern om att ”inte storma”?

Arkivfoto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen