JUST NU: Vårbudgeten är presenterad – här är vinnarna

2022 04 19

Klockan 08 på tisdagsmorgonen offentliggjordes regeringens vårbudget.

Ett ökat stöd för flyktingmottagande från Ukraina, ett stärkt totalförsvar, en halv miljard till sjukvården, garantiinlägg för pensionärer, åtgärder för att bryta segregationen och åtgärder riktade mot hushållet och jordbruket är några poster som präglar regeringens vårbudgetförändring som beräknas till 35,4 miljarder.

Finansministern kommenterar budgeten

– Regeringen lägger nu fram en budget för att stärka Sverige. Vi fortsätter den största utbyggnaden av det militära försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, säger finansministern Mikael Damberg (S).

Stöd till Ukraina och svenskt flyktingmottagande

Regeringen föreslår att ytterligare medel ska avsättas för att Sverige ska kunna hantera ett ökat mottagande av flyktingar från Ukraina. 9,8 miljarder kronor avsätts för att klara av uppgiften. Den största utgiftspunkten i budgeten.

–  Mottagandet ska ske genom en jämnare fördelning mellan kommuner i hela landet. För att stötta de viktiga insatser som görs av ideella organisationer föreslås att de tillförs ytterligare medel, skriver regeringen.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag

Svenska folket har den senaste tiden drabbats av ökade priser på el, livsmedel och drivmedel.

Regeringen avser att kompensera för detta i vårbudgeten och presenterar ett åtgärdspaket innehållandes kompensation för de uppåtgående priserna.

För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Ett tillfälligt stöd föreslås även för växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

Ett stärkt totalförsvar

Regeringen ökar anslagen till det militära och civila försvaret av Sverige. I mars kom försvarsberedningen överens om ett tillskott på dryga tre miljarder kronor.

Anledningen är ett ökat säkerhetshot mot Sverige till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Sammanlagt avsätter regeringen 800 miljoner kronor på det civila försvaret, konstaterar finansminister Mikael Damberg. Regeringen föreslår att 91 miljoner ska avsättas för att rusta upp Sveriges skyddsrum.

– Syftet är att skyndsamt stärka beredskapen, säger Mikael Damberg på tisdagens pressträff.

Garantitillägg

Regeringen har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslagit ett garantitillägg, som pensionärer med lägst pension kan ta del av. En halv miljon pensionärer kan ta del av den högsta summan på 1 000 kronor varje månad.

En halv miljard till sjukvården

Tidigare i dag meddelade regeringen att de avser att avsätta 500 miljoner kronor till sjuk- och hälsovården.

– Regeringen föreslår 500 miljoner för att öka kapaciteten, bland annat för att öka antalet sjuksköterskor och öka antalet vårdplatser, säger Mikael Damberg.

Bryta segregationen

Regeringen avser att  införa åtgärder som syftar till att bryta segregationen i Sverige. Fler människor ska komma i arbete, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. 

Regeringen föreslår att införa så kallade etableringsjobb redan under första halvåret av 2022. För att främja förslaget föreslås ett extra tillskott till Arbetsförmedlingen.

Kan röstas ner

Budgeten ska klubbas igenom i riksdagen den 15 juni. Om oppositionen enas om en gemensam budget som får stöd i riksdagen kan regeringens budget falla. Regeringen har inte majoritet i riksdagen. 

Läs budgeten i sin helhet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Pojke död i otäck olycka

2025 09 19

En 16-årig pojke i Borlänge har förlorat livet.

Det var under torsdagskvällen som olyckan ägde rum.

– En bilist har voltat med sitt fordon, meddelade polisen inledningsvis.

Det hela ska ha handlat om en singelolycka.

Incidenten inträffade i Jakobsgårdarna. Polisen stängde omedelbart av vägarna i båda riktningarna.

Senare framkom att fordonet var en A-traktor och hade framförts av en 16-årig pojke.

Skadeläget var då mycket allvarligt.

– Han blev fastklämd och mycket allvarligt skadad i samband med avåkningen. Han fördes med ambulans till Falu lasarett, förklarar polisen.

Livet gick inte att rädda

Natten till fredagen meddelar polisen att 16-åringen förlorat livet.

– Dock gick hans liv inte att rädda. Anhöriga är underrättade, skriver myndigheten på sin hemsida.

Efter olyckan har polisen tagit fordonet i beslag. En teknisk undersökning kommer nu att genomföras.

– Olyckan kommer att utredas vidare, framhåller polisen i ett uttalande.

Olyckorna har minskat

Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet A-traktorer ökat i Sverige. Däremot har antalet olyckor generellt börjat minska, visar en rapport från i höstas.

Under första halvåret 2024 skadades 226 personer i olyckor med a-traktorer.  En minskning med 17 procent jämfört med motsvarande period 2023.

Samtidigt ökade antalet registrerade A-traktorer med drygt 1 500 fordon till omkring 56 000.

Nya regler

I augusti 2023 började nya regler för A-traktorer att gälla. Bland annat infördes krav på att alla måste använda bälte, att det enbart får sitta en person på respektive plats och att fordonet endast får köra i högst 30 kilometer i timmen.

Tidigare i år ändrades direktiven på nytt efter nya körkortsdirektiv från EU.

Det nya direktivet innebär bland annat att fordonen kommer få köras i 45 km/tim.

Enligt EU-direktivet fastslås även åldersgränsen för att köra A-traktor till 16 år. Alltså ett år högre än åldersgränsen i Sverige.

Svenska ungdomar undantas dock från direktivet, vilket bland annat Riksförbundet M arbetat hårt för. Organisationen har förespråkat att åldersgränsen på 15 år bibehålls, samtidigt som högre krav på utbildning och säkerhet bör införas för att minska olycksriskerna.

Foto:

Text: Redaktionen


19sep2025

”Helt fantastisk” upptäckt om vanlig huvudvärkstablett

2025 09 19

Karolinska Institutet har upptäckt en ny oväntad effekt av en vanlig och billig medicin.

Det är forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset som, genom en randomiserad klinisk studie, visat att en låg dos av den vanliga medicinen aspirin kan ge oväntade positiva effekter.

– Aspirin prövas här i en helt ny kontext som precisionsmedicinsk behandling, säger professor och överläkare Anna Martling i ett uttalande.

– Det är ett tydligt exempel på hur vi kan använda genetisk information för att individanpassa behandlingen och samtidigt spara både resurser och lidande.

Kan användas mot cancer

Studien visar att en låg dos aspirin kan halvera risken för återfall efter operation hos patienter med tjock- och ändtarmscancer.

Omkring två miljoner människor i världen får diagnosen varje år.

Många utvecklar metastaser, vilket försvårar behandling och ökar risken att dö i sjukdomen.

– Även om vi ännu inte fullt ut förstår alla molekylära samband, ger fynden starkt stöd för att den biologiska bakgrunden är rimlig och att behandlingen kan vara särskilt effektiv hos genetiskt definierade subgrupper av patienter, säger Anna Martling.

Läs också: Bank-ID slutar fungera på vissa telefoner – detta gäller

Internationell betydelse

Forskarna tror att effekten beror på att aspirin verkar på flera sätt.

Det dämpar inflammation, hämmar blodplättarnas funktion och tumörtillväxt, vilket skapar en mindre gynnsam miljö för cancer. 

Resultaten väntas få stor internationell betydelse och påverka behandlingsriktlinjerna för tjock- och ändtarmscancer globalt.

– Det är helt fantastiskt, säger Anna Martling till SR.

– Aspirin är ett läkemedel som är lättillgängligt globalt och extremt billigt jämfört med många moderna cancerläkemedel. 

Om studien

3 500 patienter från 33 sjukhus i Sverige, Norge, Danmark och Finland ingick i studien.

Patienter vars tumörer uppvisade en specifik genförändring, vilket var cirka 40 procent av patienterna, fick antingen 160 milligram aspirin dagligen eller en placebomedicin.

Studien pågick tre år efter att patienterna genomgått operation.

Läs mer: Jättesmäll för svensk vindkraft

Foto: Towfiqu Barbhuiya

Text: Redaktionen