UPPGIFTER: Så länge kan Ryssland fortsätta kriget

2022 04 12

Ryssland kan upprätthålla kriget i Ukraina under en längre period, trots hårda sanktioner från Väst.

Det säger flera försvarsexperter och ekonomer till nyhetsbyrån Reuters.

Drivit upp priset

Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp priset på olja, gas och spannmål, vilket har gett Ryssland en möjlighet att finansiera sitt anfallskrig som nu går in i en ny fas.

Ryska styrkor uppges mobilisera för en storskalig stundande attack mot östra regionen Donbass i Ukraina.

Allt eftersom kriget har fortskridit har de ryska förlusterna ökat och behovet av förstärkningar är stort.

Kan finansieras

– Den här typen av lågteknologiska krig kan nästan uteslutet finansieras i rubel, vilket innebär att trupper kan fortsätta att strömma in i Ukraina. Åtminstone tills det sker en mer allmän kollaps av den ryska ekonomin, säger Jacob Kirkegaard, ekonom vid Peterson Institute i Washington, till Reuters.

Kommer inte påverka

Johan Norberg, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, instämmer med Peterson.

– Sanktionerna kommer inte påverka kriget på kort sikt eftersom Ryssland krigar med stridsvagnar som de redan har byggt och soldater som de redan har tränat, säger han till nyhetsbyrån.

Sanktioner har gett effekt

Världsbanken uppskattar att sanktioner mot Ryssland kommer att krympa landets ekonomi med över 11 procent. Samtidigt fortsätter intäkterna att öka från energiexporten.

Det ryska finansdepartementet sa den 5 april att de tror att Ryssland kommer att tjäna ytterligare 9,6 miljarder dollar i intäkter under april tack vare skyhöga oljepriser.

Kostsam smäll

Det råder dock ingen tvekan om att Rysslands omtalade krigsmaskin åkt på en rejäl smäll.

USA bedömer att Ryssland förlorat 15-20 procent av sin stridskraft under kriget i Ukraina, berättar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman till Reuters.

– Förlusterna inkluderar allt från stridsvagnar, pansarfordon, artillerisystem, strids- och bombflyg till luft- och ballistiska missiler, säger han.

Utgifterna ökar

De ryska militära utgifterna kommer att behöva ökas på grund av kriget och den ökade spänningen med Nato, konstaterar Richard Connolly, chef för Eastern Advisory Group consultancy.

Enligt militärexperten kan Ryssland behöva fördubbla sina försvarsutgifter, som i dag uppgår till fyra procent av landets BNP.

Svåraste frågan

Putins huvudkläm är de stora förlusterna i Ukraina. Han måste ersätta förlusterna, samtidigt som soldaterna som strider i Ukraina måste roteras, konstaterar Connolly.

– Så småningom måste han eventuellt ta det politiska impopulära beslutet att kalla in sina reserver, säger han till Reuters.

Ryssland har idag två miljoner reserver under 50 år. Rysslands armé och luftburna trupper uppskattas till 325 000. Hälften, drygt 150 000, deltar i striderna i Ukraina.

– De kommer att behöva ersätta soldaterna. De kommer att behöva rotera dem. De kommer behöva använda i princip hela sin armé om kriget fortsätter, säger Richard Connolly.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen