UPPGIFTER: Så länge kan Ryssland fortsätta kriget

2022 04 12

Det säger flera försvarsexperter och ekonomer till nyhetsbyrån Reuters. 

Drivit upp priset

Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp priset på olja, gas och spannmål, vilket har gett Ryssland en möjlighet att finansiera sitt anfallskrig som nu går in i en ny fas.

Ryska styrkor uppges mobilisera för en storskalig stundande attack mot östra regionen Donbass i Ukraina. 

Allt eftersom kriget har fortskridit har de ryska förlusterna ökat och behovet av förstärkningar är stort.

Kan finansieras

– Den här typen av lågteknologiska krig kan nästan uteslutet finansieras i rubel, vilket innebär att trupper kan fortsätta att strömma in i Ukraina. Åtminstone tills det sker en mer allmän kollaps av den ryska ekonomin, säger Jacob Kirkegaard, ekonom vid Peterson Institute i Washington, till Reuters.

Kommer inte påverka

Johan Norberg, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, instämmer med Peterson.

– Sanktionerna kommer inte påverka kriget på kort sikt eftersom Ryssland krigar med stridsvagnar som de redan har byggt och soldater som de redan har tränat, säger han till nyhetsbyrån. 

Sanktioner har gett effekt

Världsbanken uppskattar att sanktioner mot Ryssland kommer att krympa landets ekonomi med över 11 procent. Samtidigt fortsätter intäkterna att öka från energiexporten.

Det ryska finansdepartementet sa den 5 april att de tror att Ryssland kommer att tjäna ytterligare 9,6 miljarder dollar i intäkter under april tack vare skyhöga oljepriser.

Kostsam smäll

Det råder dock ingen tvekan om att Rysslands omtalade krigsmaskin åkt på en rejäl smäll.

USA bedömer att Ryssland förlorat 15-20 procent av sin stridskraft under kriget i Ukraina, berättar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman till Reuters.

– Förlusterna inkluderar allt från stridsvagnar, pansarfordon, artillerisystem, strids- och bombflyg till luft- och ballistiska missiler, säger han.

Utgifterna ökar

De ryska militära utgifterna kommer att behöva ökas på grund av kriget och den ökade spänningen med Nato, konstaterar Richard Connolly, chef för Eastern Advisory Group consultancy.  

Enligt militärexperten kan Ryssland behöva fördubbla sina försvarsutgifter, som i dag uppgår till fyra procent av landets BNP.

Svåraste frågan

Putins huvudkläm är de stora förlusterna i Ukraina. Han måste ersätta förlusterna, samtidigt som soldaterna som strider i Ukraina måste roteras, konstaterar Connolly.

– Så småningom måste han eventuellt ta det politiska impopulära beslutet att kalla in sina reserver, säger han till Reuters.

Ryssland har idag två miljoner reserver under 50 år. Rysslands armé och luftburna trupper uppskattas till 325 000. Hälften, drygt 150 000, deltar i striderna i Ukraina.

– De kommer att behöva ersätta soldaterna. De kommer att behöva rotera dem. De kommer behöva använda i princip hela sin armé om kriget fortsätter, säger Richard Connolly.

Foto:  President of Russia

Text: Redaktionen

EU häpnar över nytt förslag från Putin

2025 06 18

Nu kommer svaret från EU.

Den ryske diktatorn kan inte anses som en pålitlig fredsmäklare i Mellanöstern, samtidigt som han fortsätter att attackera grannlandet Ukraina och dess civila.

Det säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas enligt The Kyiv Independent.

– Uppenbarligen är inte president Putin någon som kan samtala om fred när vi ser handlingar som dessa.

Omfattande attacker

De senaste attackerna mot Kyiv dödade minst 21 människor, och skadade över 130.

Det är i kölvattnet av dessa anfall som Kallas uttalar sig.

– Han är inte en tänkbar medlare. Ryssland kan inte vara en medlare om de inte tror på fred på riktigt, säger Kallas.

Rysslands erbjudande

Den eskalerande konflikten mellan Israel och Iran har ännu inte nått förhandlingsbordet.

Ryssland har erbjudit sig att agera medlare mellan parterna.

Enligt Dmitry Peskov, talesperson för Kreml, har Israel inte varit villiga att acceptera det ryska erbjudandet.

Skeptiska röster inom EU

Den amerikanske presidenten Donald Trump sa redan i söndags att Putin uttryckt sin villighet att medla i den uppblossade konflikten.

Frankrike, i likhet med många andra ledare i den Europeiska unionen, har uttalat sig kritiskt till förslaget.

Ifrågasättandet grundar sig på Rysslands djupa militära band med Iran, som har försett Ryssland med drönare och missiler under kriget i Ukraina.

– Iran har hjälpt Ryssland att genomföra dessa attacker, säger Kaja Kallas.

Pressa oljeindustrin

Kallas uppmanar också EU:s ledare att gå fram med ett oljepristak på rysk olja.

Risken är annars att konflikten i mellanöstern, som är en stor oljeproducent, driver upp priserna och gynnar Rysslands ekonomi.

– Vi ska inte sluta i en situation där krisen i mellanöstern driver upp oljepriserna och gör att Ryssland tjänar mer, säger hon.

– Det skulle innebära att de kan finansiera sin krigsmaskin ännu mer.

Text: Redaktionen