Stort larm om Guldfågeln – “fruktansvärt”

2025 03 21

Tre svenska kycklingjättar anklagas för omfattande brister i sina respektive verksamheter.

En av de utpekade aktörerna är Guldfågeln, ett av Sveriges ledande företag när det gäller svenskproducerad kyckling.

Bakom kritiken står djurrättsorganisationen Djurens Rätt som idag publicerar en ny rapport om “systematiska brister” och “hemlighetsmakeri” i slakterierna.

"Gör ont att läsa"

Organisationen har undersökt 471 kontrollrapporter mellan 2021 och 2023 från Sveriges fyra största kycklingslakterier.

– I Djurens Rätts rapport finns otaliga exempel på när kycklingar transporteras med smärta och sjukdom, och de slaktas hungriga och törstiga, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.   

– Det gör ont att läsa och det blir allt tydligare att de storskaliga kycklingfabrikerna inte klarar av att leva upp till det djurskydd som lagen kräver, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.   

"Fruktansvärt"

Guldfågeln står tillsammans med Kronfågel och Atria för 95 procent av Sveriges kycklingproduktion.

Enligt Djurens Rätt har det inte heller skett några betydande förbättringar efter de skandalrubriker som florerade 2021-2022. Andelen brister ligger på 80 procent av alla kontrollrapporter.

– Vad som är värt att komma ihåg är också att vår kartläggning endast visar de brister som har upptäckts. Det höga slakttempot gör att mycket sker i det dolda då det är omöjligt för myndigheter att kontrollera djurskyddet på individnivå, säger Camilla Bergvall.

Hon får medhåll av Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt och rapportens huvudsakliga författare.

– Att ha läst kontrollrapporter med liknande djurskyddsbrister tre år i rad har varit fruktansvärt. Kycklingar kan lida och påverkas extremt negativt av att transporteras när de är skadade eller av att vara utan foder. Djurens Rätts rapport visar att de största kycklingfabrikerna inte verkar kunna följa djurskyddslagen och att det behövs en systemförändring, säger hon.

Kronfågel: Kycklingarna ska må bra

Kycklingproducenterna har inte uttryckligen svarat på kritiken från Djurens Rätt.

Efter en granskning i december 2023 såg dock Kronfågel över sina rutiner. Företagets dåvarande vd Fredrik Strømmen, förra månaden ersatt av Sofia Hyléen Toresson, kopplade missförhållandena till ett tidigare produktionsstopp under 2023.

– Här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, sade han till TV4 vid tillfället.

Förra veckan gav företaget även besked om flera nya hållbarhetsinitiativ, bland annat investeringar i kläckeriet för bättre resurseffektivitet och djurvälfärd.

Liknande besked från Guldfågeln

På sin hemsida skriver Kronfågel att företagets utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra, ”från kläckning till slakt”.

Liknande besked ger Guldfågeln i sina kommunikationer.

Enligt företaget är man noga med att följa Svensk Fågels djuromsorgsprogram när det gäller hanteringen av djur som ska slaktas.

Vidare uppger Guldfågeln att kycklingarna har det bra under sin uppväxt. Guldfågeln framhåller att djuren är placerade i ”stora luftiga hallar” där de kan ”sprätta fritt på en bädd av kutterspån”.

– Under kycklingarnas uppväxt sätts deras välmående i främsta rummet i hela vår värdekedja. Om kycklingarna har det bra kan vi producera högkvalitativa och säkra produkter med gott samvete, skriver Guldfågeln.

Gett resultat

När det gäller Atria installerade koncernen ny utrustning hösten 2022 med en stalldator som bland  annat övervakar tillförsel av vatten och foder samt värme och ventilation.

Enligt Atria har det gett resultat.

– Kycklingarna har en god tillväxt och generellt bättre hälsa, det kan vi se på alla våra KPI:er som stalldatorn hjälper oss mäta och hur vi förhåller oss till dem. Just nu är majoriteten av våra KPI:er gröna, vi mäter allt från temperatur och fuktighet i stallarna till hur mycket foder och vatten som går åt per fågel, framhöll Rasmus Sunesson, arbetsledare för Atrias kycklinguppfödning i Sölvesborg, i somras.

– Jag säger som jag sa senast; jag är stolt över hur vi tar hand om våra kycklingar, tillade han.

Foto: C. Sanchez/Guldfågeln

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen