Debatten har väckt sådant liv inom partiet att det fick partiledare Jimmie Åkesson att sätta ned foten tidigare idag.

I diskussionen har den SD-nära mediekanalen Riks haft en roll som plattform och opinionsbildare. Nu kan Sverigedemokraterna vara på väg att dra in ett stort finansiellt stöd till kanalen, rapporterar Kvartal.

Flera medarbetare ska redan sagts upp, erfar dessutom SVT.

– Jag kan inte dementera eller bekräfta någonting. Vi kommer att sända vårt populära program ”Morgongänget” även på måndag och vi har tänkt att fortsätta det även framöver, säger Riks vd och chefredaktör Jacob Hagnell till tv-kanalen.

Stod för 8 av 9,4 miljoner

Sverigedemokraterna är en av Riks absolut största finansiärer. Enligt det senaste bokslutet bidrog partiet med åtta miljoner kronor till kanalen. Totalt fick plattformen in 9,4 miljoner i stöd.

Nu kan Riks få klara sig utan SD-pengarna.

– Det är inte säkert att beslutet är formellt fattat. Men av allt att döma är det så det blir, säger en källa Kvartal talat med.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Profilen hänger löst

Richard Sörman, politisk redaktör på Riks, är en av dem som varit aktiva i den infekterade SD-debatten om svenskhet. Han har drivit en annan argumentation än SD, som i sitt partiprogram uttrycker att man kan bli “medlem av den svenska nationen” genom “att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den”.

En annan Richard, SD-toppen Richard Jomshof, har också utmanat partiledningens definition av svenskhet. Nu tror statsvetaren Marie Demker att han kan hänga löst.

– Jag tror inte att han kommer att bli utesluten, det tror jag inte. Men jag tror att hans tid på inflytelserika positioner nog kan vara över, säger hon till SvD.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

• Östersund: 19 oktober
• Umeå: 27 oktober
• Luleå: 29 oktober
• Sundsvall: 5 november
• Borås: 15 november
• Göteborg: 30 november
• Lund: 10 december
• Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen