En falang inom SD har argumenterat för att svenskhet ska definieras utifrån en gemensam etnicitet. Detta trots att Sverigedemokraterna driver en linje om öppen svenskhet, där faktorer som hudfärg och etnicitet betraktas som irrelevanta för att avgöra vem som är svensk.   

– Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den, står det i partiprogrammet.

Trots det finns det en falang inom SD som argumenterar för att svenskhet även ska definieras utifrån en gemensam etnicitet.

En av dem är Richard Jomshof, som i flera inlägg på sociala medier har argumenterat för saken.

Jimmie Åkesson sätter ned foten

Nu ger sig SD-ledaren Jimmie Åkesson in i debatten.

Han markerar tydligt att linjen om öppen svenskhet är den som gäller.  

– De som tror att etniciteten definierar svenskhet kommer ingenstans. Det är extremt provocerande när egocentriska, självutnämnda idéväktare moraliserar över detta, skriver Åkesson i Expressen.

Läs också: Chocksiffra för V – ny mätning visar 

Tydliga beskedet: Här inte hemma i SD

I debattartikeln framhåller Åkesson att diskussionen om svenskhet kan vara intressant ur ett filosofiskt och idépolitiskt perspektiv.

Däremot varnar SD-ledaren för att omsätta sådana resonemang till konkret politik.

Han hänvisar till att historiska försök att genom lagstiftning slå fast kriterier för nationell tillhörighet borde ”avskräcka varje politiker från att gå den vägen”.

– Man bör ha respekt för frågeställningens komplexitet, även om jag som sverigedemokrat inte tvekar att svara ja på frågan om man kan bli svensk även om man inte föds som svensk. Att förfäkta en annan hållning leder oundvikligen till märkliga, rentav bisarra, slutsatser som inte hör hemma i vårt parti, framhåller Åkesson.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

• Östersund: 19 oktober
• Umeå: 27 oktober
• Luleå: 29 oktober
• Sundsvall: 5 november
• Borås: 15 november
• Göteborg: 30 november
• Lund: 10 december
• Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen