Framför allt har det blivit vanligare med jämna hastighetsgränser på 40, 60, 80 och 100 kilometer i timmen.

Syftet är att minska antalet dödsfall i trafiken, vilket också har skett. Förra året dog tio färre i trafiken än år 2024, enligt Trafikverket.

Men att fokusera allt på sänkta hastighetsgränser är fel, menar Riksförbundet M Sverige. Redan förra året påtalade branschorganisationen att mittseparering, det vill säga hinder mellan mötande körfält, är det som gör vägarna säkrare.

Under de senaste 14 åren har det byggts åtta mil mötessparering per år.

Siffran borde dock vara 30 mil om året för att nå målet, enligt M Sverige.

– Intrycket blir att hastighetssänkning blivit en krycka för att stötta upp när man inte kommer framåt med mötessepareringen, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på organisationen.

Kan bli permanent

Åtgärder som att sänka hastighetsgränsen från 90 till 80 kilometer i timmen på många vägar har tidigare beskrivits som en tillfällig lösning.

Lösningen har senare förutspåtts bli permanent. Bland de åtgärder och slutsatser som Trafikverket igår presenterade på sin resultatkonferens finns nu dessutom "en höjd ambition om att fortsätta att sänka hastighetsgränserna i städer och tätorter”, skriver M Sverige.

– Det är viktigt att vi har rätt hastighet på rätt ställe. Riksförbundet M Sverige delar inte uppfattningen om att 30 kilometer i timmen är en lämplig hastighet för hela stadskärnor. Den hastighetsgränsen bör vara förbehållen tydligt avgränsade områden där det finns barn eller en tydlig koncentration av oskyddade trafikanter, säger Jacob Sidenvall och fortsätter:

– Vi ser risker med att överanvända hastighetssänkningar som verktyg för bättre trafiksäkerhet. Fokus bör vara på utformningen av den fysiska miljön, vilket också understryks av resultaten från Trafikverkets konferens: de bäst utformade vägarna är också de minst dödliga. 

LÄS MER: Superkameror sätts upp i Sverige – böter kan skjuta i höjden

Trafikverket: räddar liv

M Sverige underströk förra året att Sveriges snabbaste vägar, 120-vägarna, är några av de säkraste i landet. På många 80-vägar saknas mittseparering.

Trafikverket framhåller dock att rätt hastighet på vägen räddar liv och är positivt för miljön. 

Myndigheten pekar exempelvis på den marginella tidsskillnaden i resandet som hastighetssänkningen innebär, samtidigt som det anses bli säkrare 

– Sänkning från 90 till 80 ökar tiden med 50 sekunder per mil. Sänkning från 80 till 70 ökar tiden med 60 sekunder per mil, förklarar Trafikverket. 

Inom tättbebyggda områden är det kommunen som beslutar om trafikföreskrifterna.

LÄS MER: Många bilister får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen