Så planerar Putin att förstärka ryska armén

2022 03 12

Rysslands diktator Vladimir Putin vill att tusentals frivilliga ska kunna delta i striderna mot Ukraina.

Informationen kommer efter att det ryska säkerhetsrådet haft ett sammanträdande på fredagen, rapporterar Reuters.

Ska hämtas från Mellanöstern

På mötet hävdade den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu att det finns cirka 16 000 frivilliga soldater i Mellanöstern som ska vara villiga att strida sida vid sida med den ryska armén i Ukraina.

– De som vill ska få en möjlighet att strida med de ryska styrkorna, säger han enligt Reuters.

Ska flygas in

Enligt rapporter ska de frivilliga soldaterna flygas in till Ukrainas östliga delar och delta i striderna i Donbass-regionen.  

Vladimir Putin var positivt inställd till förslaget när han svarade på försvarsministerns förslag.

– Om du ser att det finns människor som komma hit av egen vilja – inte för pengarna ­– och för att hjälpa människorna som bor i Donbass, då måste vi ge dem vad de vill ha och hjälpa dem till konfliktzonen, säger Putin.

Ska transportera vapen till regionen

Vidare föreslog försvarsminister Sjojgu att de västtillverkade pansarvärnsrobotarna Javelin och Stinger, som beslagtagits av den ryska armén, ska skickas till striderna i Donbass.

– När det gäller leveransen av vapen, särskilt de västtillverkade, stöttar jag naturligtvis möjligheten att ge dessa till militärenheterna i folkrepublikerna Luhansk och Donetsk, kommenterade Putin, enligt US News.

Använder sig av legosoldater

Att Ryssland använder sig av legosoldater och soldater från andra länder är vida känt.

Föregående vecka rapporterade amerikansk underrättelsetjänst om att Putin planerade att sända 1  000 legosoldater till Ukraina för att hjälpa den ryska armén i striderna.

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har även skickat tusentals soldater till kriget i Ukraina, som strider sida vid sida med de ryska soldaterna.

Från huvudstaden Kyiv har det rapporteras om att Putin har flugit in 400 legosoldater från Afrika. Legosoldaterna tillhör en rysk grupp av legosoldater som kallas för  Wagnergruppen och flögs in flera veckor innan den ryska invasionen inleddes. Tillsammans med tjetjenska specialstyrkor har legosoldaterna fåt i uppgift att mörda Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen