Tidigare på onsdagen kom uppgifter om att Ryssland av misstag har skjutit ner sin egen militärhelikopter.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu framgår att Ukraina har slagit ut Rysslands motsvarighet till Patriot i Belgorod, rapporterar Kyiv Post.

Ukrainsk fullträff

Ett ryskt luftförsvarssystem av typen S-400 har slagits ut i ryska Belgorod.

Systemet beskrivs ofta som den ryska motsvarigheten till Patriot-systemet, och kostar uppemot en miljard dollar – motsvarande omkring nio miljarder svenska kronor.

– Lazars grupp genomförde en insats för att upptäcka och oskadliggöra luftförsvarssystemet tillsammans med den 429:e separata brigaden för obemannade system “Achilles” och den gemensamma styrkan, framhåller Ukrainas nationalgarde på onsdagen.

Med drönare

Den 429:e brigaden hade varit ute på spaningsuppdrag och identifierat S-400-systemet.

Informationen skickades då vidare till Lazars-gruppen för obemannade system – drönare.

– Våra besättningar flög till området för S-400 “Triumf”-komplexet och genomförde precisionsanfall. Tack vare detta lyckades vi avsevärt reducera aktiviteten hos det ryska luftförsvaret i Kharkiv-riktningen.

Läs mer: USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det

Ny analys

Tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer samtidigt att Ryssland har misslyckats med att uppnå målen som sattes upp för drönar-och missilkampanjen över vintern.

– ISW har tidigare bedömt att Rysslands vinterkampanj syftade till att försvaga Ukrainas energisäkerhet, industriella kapacitet och vilja att fortsätta kämpa mot den ryska aggressionen, rapporterar tankesmedjan.

“Har misslyckats”

ISW fortsätter.

– Ryssland har misslyckats med att uppnå vart och ett av dessa mål, och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj noterade den 3 mars att Ryssland misslyckats med att splittra ukrainarna, vända den ukrainska befolkningen mot den ukrainska militären eller få det ukrainska folket att kräva ett stopp i striderna.

Läs mer: ”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara

Foto: Lasar's Group НГУ

Text: Redaktionen

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen