Amerikansk ursäkt – till Danmark

2026 02 28

Nu får Danmark en ursäkt från amerikanskt håll.

Den republikanske senatorn Lindsey Graham fick ett utbrott mot Danmarks statsminister Mette Frederiksen i samband med ett möte i München.

Nu kommer en ursäkt från en medlem ur den amerikanska delegationen – men Graham tar inte tillbaka sina uttalanden.

Ber Frederiksen om ursäkt

Lindsey Graham ska ha gått till angrepp mot Mette Frederiksen angående Grönland, i samband med ett möte mellan amerikanska och danska representanter vid säkerhetskonferensen i München.

Den demokratiska senatorn Elissa Slotkin var också med i den amerikanska delegationen. Hon ber nu Frederiksen om ursäkt för Grahams beteende.

– Jag skriver idag för att framföra mina ursäkter för min roll i delegationen av amerikanska senatorer och för att uttrycka min starka oenighet med de uttalanden som gjordes under vårt möte med dig, skriver Slotkin till Frederiksen i ett brev som Politico tagit del av.

– Vår delegations uppträdande representerade inte mina åsikter om vår allians, tillägger hon.

Ursäkten kommer efter att Graham ska ha skällt ut Frederiksen.

– Vem fan bryr sig om vem som äger Grönland? sade Lindsey Graham till Frederiksen, enligt en kongressledamot med insyn i händelsen.

Uppgifter gör gällande att Graham svor och kallade Frederiksen för ”lilla fröken”, och att hans beteende var ”förfärligt” och ”extremt olämpligt”.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump ljuger om missilattacker

Graham ångrar sig inte

Frederiksen reagerade kyligt på angreppet, enligt källor.

– När du är färdig så kan mötet fortsätta, uppges den danska statsministern ha sagt till Lindsey Graham.

Graham själv har dock inte för avsikt att be om ursäkt. Tvärtom, han bekräftar de ord som han sade under mötet.

– Jag säger igen, jag bryr mig inte ett dugg om vem som äger Grönland, säger Graham, enligt tidningen.

– Huvudpoängen för mig om Grönland är att president Trump vill befästa ön för att stärka NATOs arktiska försvar. Enligt min mening har responsen från europeiska länder och tjänstemän i Grönland missat helheten, tillägger Lindsey Graham.

LÄS OCKSÅ: Ryskt panikdrag vid fronten - går emot alla regler

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Turkiet kan inleda invasion

2026 04 13

Turkiet kan invadera Israel.

Hotet kommer direkt från den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan under söndagen.

– Det finns inget som hindrar oss från att göra det. Vi behöver bara vara starka så att vi kan ta dessa steg, säger han enligt The Jerusalem Post.

"Blodfläckat"

Det aggressiva utspelet sker i samband med att Erdoğan i ett tal anklagar Israel för grymheter mot Palestina och Libanon.

Om det inte upphör kan Turkiet sätta in militära åtgärder mot Israel, likt hur landet tidigare agerat i Karabach och Libyen, hävdar den turkiska ledaren.

– Det blodfläckade folkmordsnätverket fortsätter att döda oskyldiga barn, kvinnor och civila utan någon regel eller princip, och ignorerar alla slags mänskliga värderingar, säger Erdoğan och fortsätter:

– Trots vapenvilan har Israel tvingat 1,2 miljoner libaneser att lämna sina hem på grund av attacker mot civila bosättningar.

– Vi måste vara starka för att hindra Israel från att göra detta mot Palestina. Precis som vi gick in i Karabach, precis som vi gick in i Libyen, kommer vi att göra detsamma mot dem.

Fördömer: "HycklerI"

Både Israel och USA har förnekat att Libanon ingår i den två veckor långa vapenvila som amerikanerna slöt med Iran under förra veckan.

Erdogans utspel har också fördömts av den israeliska regeringen som hyckleri.

– Turkiet, som erövrade norra Cypern och kontrollerar kurdiska territorier i öster, vågar föreläsa oss om moral. Turkiet, som byggde sin ekonomi på det armeniska folkmordet, vågar anklaga oss för folkmord. Turkiet som genomdriver islamisering med våld, vågar tala om mänskliga rättigheter, säger Israels kulturarvsminister Amichai Eliyahu enligt The Jerusalem Post.

– Den hycklande Erdoğan imponerar inte på någon med den här nuvarande cirkusen, tillägger han.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

"Vår tids Hitler"

Den israeliska ministern antyder också att det kommer att läggas fram ett förslag till regeringen om att helt bryta de diplomatiska förbindelserna med Turkiet.

Natolandet har i sin tur, via dess utrikesministerium, anklagat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för att vara “vår tids Hitler”.

LÄS MER: Europeiskt land lämnar Putins allians

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
ett vaccinationspaket för äldre,
satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen