Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

– I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.

THE UNITED KINGDOM (1949)

THE UNITED STATES (1949)

LUXEMBOURG (1949)

NETHERLANDS (1949)

NORWAY (1949)

PORTUGAL (1949)

BELGIUM (1949)

CANADA (1949)

DENMARK (1949)

FRANCE (1949)

ICELAND (1949)

ITALY (1949)

GREECE (1952)

TURKEY (1952)

GERMANY (1955)

SPAIN (1982)

HUNGARY (1999)

CZECH REPUBLIC (1999)

POLAND (1999)

BULGARIA (2004)

ESTONIA (2004)

LATVIA (2004)

LITHUANIA (2004)

ROMANIA (2004)

SLOVAKIA (2004)

SLOVENIA (2004)

ALBANIA (2009)

CROATIA (2009)

MONTENEGRO (2017)

NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya krav för körkort från och med nu – detta gäller

2025 02 03

Nu har de nya reglerna för körkort i Sverige trätt i kraft.

Från och med 1 februari började nya krav att gälla för den som planerar att ta körkort.

I korthet innebär förändringen en sänkning av synkraven, vilket innebär att fler personer än tidigare nu kommer att få möjlighet att köra bil.

– Reglerna behövde justeras, Sverige har haft strängare krav vad gäller just synfältsbortfall än vissa andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Kan få körkortet tillbaka

Enligt Transportstyrelsen förlorar cirka tusen svenskar sina körkort varje år på grund av synfältsbortfall.

Många av dessa kan nu kunna få tillbaka körkorten tack vare de nya reglerna, som innebär att “en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet kommer att accepteras”.

Det gäller både för lägre och högre behörigheter, enligt myndigheten.

Gränsvärdet har därmed ändrats till en liknande nivå som redan finns i Norge och Storbritannien.

– För att få sin sak prövad utifrån de nya gränsvärdena för synfält måste man ansöka om körkortstillstånd igen, säger Åsa Ericson.

Nya förslag till sommaren

Som följd av Transportstyrelsens besked uppstod frågan om de nya reglerna kan möjliggöra för en person att genom att körprov visa att man kan kompensera för en synnedsättning.

Så är inte fallet, försäkrar myndigheten.

– Vi är medvetna om att ett körprov är mycket efterfrågat och det pågår ett separat arbete för att utreda förutsättningarna för ett sådant prov. Förslaget kommer att redovisas i juni 2025, säger Ingela Janbjer, sektionschef på Transportstyrelsen.

Optiker får mer makt

Sedan i lördags, och i praktiken från och med idag måndag, får nu optiker alltså utfärda fler synintyg än vad som fram till nu varit fallet.

Tidigare har enbart ögonläkare kunnat utfärda dessa intyg, som exempelvis gäller intyg kopplade till synfältsundersökningar.

– Optiker har kompetensen och den ska vi självklart använda oss av i den mån det är möjligt för att underlätta både för enskilda och den hårt belastade ögonsjukvården, säger Åsa Ericson.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen

Chokladtillverkare går i konkurs

2025 02 03

Chokladtillverkaren Choki AB går i konkurs.

På måndagen kommer ett nytt konkursbesked.

Den här gången är det chokladtillverkaren Choki - som bland annat låg bakom Huski-chokladen - som tvingas tacka för sig.

Det rapporterar Breakit.

Går i konkurs

Huski har uppmärksammats efter att ha nått sponsringsavtal med bland annat fotbollsklubben Hammarby, och har även synts på Formel 1-bilar.

Choki har dock kämpat med vad som beskrivs som “blygsamma intäkter” samtidigt som kostnaderna för sponsringsavtalen har varit stora.

År 2022 gjorde Choki enligt Breakit ett förlustresultat på 114 miljoner kronor.

“Avvecklar verksamheten”

Under våren 2024 gick dotterbolaget Choki Sweden AB i konkurs - och nu sker det samma med moderbolaget.

– Styrelsen har under verksamhetsåret arbetat med att avveckla verksamheten. Under denna process har flera konflikter uppstått med sponsorer och sponsoravtalet, framgår i ett dokument som Breakit fått tag på.

Enligt den senaste årsredovisningen gjorde Choki AB ett förlustresultat på 79 miljoner.

Konkurserna minskar

De senaste åren har präglats av många konkurser i en rad olika branscher.

En ny rapport från kreditinformationsföretaget UC visar dock att antalet företagskonkurser minskade med 19 procent i januari jämfört med samma period föregående år.

“Tecken på ljusning”

UC förklarar.

– Efter ett år av berg- och dalbana gällande företagskonkurser noteras nu tecken på ljusning. UC noterar en minskning av konkurser inom byggsektorn, där antalet konkurser minskade med 15 procent.

– Inom detaljhandeln minskade konkurserna med 8 procent. Hotell- och restaurangbranschen visade också en minskning av konkurser med 18 procent.

– Det är glädjande att vi nu ser tecken på ljusning, men det är för tidigt att säga om vi har nått en brytpunkt, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

Näringslivet hoppas på att ytterligare räntesänkningar från Riksbanken ska få fart på konjunkturen igen och att svenska konsumenter ska våga spendera mer pengar.

Foto: T. Bykovets

Text: Redaktionen