Finlands tvärvändning – Trots ryska hotet

2022 03 04

Sveriges östra grannland öppnar för ett medlemskap i Nato.

Uppgifterna kommer efter att statsministern Sanna Marin och hennes parti SDP (Finlands Socialdemokrater) uppges ha ändrat uppfattning om ett medlemskap i militäralliansen.

Majoritet vill gå med

Finlands regeringsparti stödjer nu en ansökan om medlemskap i Nato, rapporterar tidningen Iltalehti. Det har tidigare varit emot en sådan ansökan, men uppges ha ändrat uppfattning efter den ryska invasionen av Ukraina.  

– Det är en jordbävning i Finlands säkerhetspolitik, säger Tomas Ries, docent vid Försvarshögskolan till TV4 Nyheterna.

Stort stöd

En opinionsundersökning från landets public service-bolag Yle visade tidigare i veckan att en majoritet av det finska folket säger ja till att gå med i Nato.

Mätningen genomfördes under tre dagar och startade dagen innan den ryska invasionen av Ukraina.

Presidenten ska träffa Biden

Finlands president Sauli Niinistö reser under dagen till Washington för att träffa USA:s president Joe Biden. Mötet ska ske i kväll, svensk tid.

Presidenterna ska träffas i Vita Huset för att diskutera Rysslands invasion av Ukraina och det spända säkerhetsläget i Europa. Parterna ska även samtala om Finlands och USA:s bilaterala förhållande och samarbete,  rapporterar Yle.

Ryssland har hotat

Den ryska diktaturen har tidigare hotat både Finland och Sverige med ”åtgärder” om länderna närmar sig Nato.

Om Finland eller Sverige ansluter sig till militäralliansen kommer Ryssland ”vidta åtgärder”, framhävde det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Svara med ömsesidiga åtgärder

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, på en presskonferens i Moskva förra veckan.

Sverige måste följa

Riksdagsledamoten Gulan Avci (L) är lyriskt efter de finska Socialdemokraternas påstådda helomvändning. Hon skriver på sin Twitter att Sverige måste följa grannlandet.

– Fantastiska nyheter att finska Socialdemokraterna vänt i NATO-frågan. Sverige kan inte vänta. Vi ska göra precis som Finland och lämna in en gemensam ansökan, skriver hon.

Foto: President of Russia resp Finland regeringskansliet 

Text: Redaktionen 

JUST NU: Larm om ryska gränsen – ”kunde inte varit värre”

2025 11 01

Natos östra gräns mot Ryssland är hårt bevakad av alliansens trupper.

Men USA har meddelat att man drar tillbaka trupper från området.

Ett beslut som nu får stark kritik.

– Det är en viktig del av att avskräcka Putin. Timingen kunde inte varit värre, säger den före detta amerikanska underrättelsekaptenen Jeremy Hunt, rapporterar Kyiv Post.

Katastrofal signal

Kritiken kommer efter att den amerikanska regeringen beslutat att dra tillbaka en roterande amerikansk armébrigad från Rumänien nära den ryska gränsen.

Den amerikanska nationella säkerhetsgruppen Veterans On Duty, som leds av före detta militärer, fördömer Pentagons beslut.

Gruppens ordförande, Jeremy Hunt, menar att beslutet skickar en katastrofal signal till den ryske diktatorn Vladimir Putin, som ständigt testar Natos beredskap.

– Under de senaste veckorna har vi sett honom sondera försvaret av länder på östfronten, säger han, till tidningen.

– Det är ett strategiskt misstag som försvagar alliansens avskräckning och spelar Vladimir Putin direkt i händerna.

LÄS OCKSÅ: “48 procent har förstörts” – Ukrainas nya prioritering

”Strategisk justering”

Pentagon har beskrivit åtgärden som en "strategisk justering" för att frigöra resurser för de ökade oroligheterna i Stillahavsområdet, där USA också kraftsamlar.

Men kritikerna hävdar att tidpunkten inte kunde vara sämre och att beslutet strider mot Donald Trumps ofta upprepade slagord om "fred genom styrka".

Nedskärningen av trupperna undergräver förtroendet för Natos artikel 5 och inbjuder till felbedömning genom att minska USA:s synlighet på den östra flanken, hävdar Jeremy Hunt.

– Jag kan inte tänka mig ett annat tillfälle då det har varit viktigare att visa våra allierade i regionen att vi är här, och att vi avskräcker Putin vid en tidpunkt då han är mer modig än någonsin på många sätt, säger han.

Den amerikanske veteranmilitären menar också att Pentagons beslut inte bara är ett taktiskt felsteg utan också en symbolisk reträtt.

– Jag applåderar våra europeiska allierade för att de ökar försvarsutgifterna och investerar i sina militärer. Vi bör förstärka den östra flanken, inte minska vår synlighet, säger han.

LÄS OCKSÅ: "Sverige retar Ryssland till vansinne"

Text: Redaktionen

1nov2025

Regler för sparande på bank ändras 1 januari

2025 11 01

Riksgälden meddelar en förändring för sparande på bank eller annat kreditinstitut.

Det handlar om insättningsgarantin, som förändras vid årsskiftet.

– Insättningsgarantin finns för att sparare ska känna sig trygga med att ha pengar insatta hos en bank eller annat kreditinstitut. Om ett institut skulle gå i konkurs ersätter staten, genom Riksgälden, kapital och ränta upp till ett visst maxbelopp per person och institut, uppger Riksgälden, i ett uttalande.

Insättningsgarantin höjs

Från och med 1 januari 2026 höjs nu det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin.

Höjning är 100 000 kronor, från dagens 1 050 000 kronor till 1 150 000 kronor per person och institut.

I vissa fall, till exempel i samband med avyttring av privatbostad, kan ersättning precis som tidigare betalas ut upp till 5 miljoner kronor.

– Insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd och minskar samtidigt risken för att många samtidigt vill ta ut sina pengar vid oro på finansmarknaden. Därigenom bidrar den till att upprätthålla finansiell stabilitet, säger Finansiell stabilitets avdelningschef Fredrik Bystedt, i ett uttalande.

Läs också: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna

Omräkning vart femte år

Inom EU måste alla länder som inte har euro som valuta genomföra en omräkning av det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin vart femte år.

Anledningen är att beloppet ska vara anpassat till den lokala valutan.

Det nya högsta ersättningsbeloppet har anpassats till den växelkurs mellan euro och svenska kronor som gällde den 3 juli i år.

Finansieringen av insättningsgarantin sker genom avgifter som tas ut av banker och andra kreditinstitut.

Fakta insättningsgarantin

- Om ditt konto omfattas av garantin har du rätt till ersättning motsvarande det belopp du satt in inklusive ränta fram till konkursbeslutet eller beslutet om att garantin ska träda in.

- Din ersättning påverkas inte av om du har skulder till banken eller institutet.

- Insättningsgarantin gäller för alla privatpersoner, även omyndiga, samt företag och andra juridiska personer, till exempel dödsbon.

- Finansiella institut, kommuner och statliga myndigheter kan inte få ersättning.

Källa: Riksgälden

Läs mer: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen