Ny smäll för kunder på Ica och Coop – blir ännu värre

2025 06 04

I dag kostar ett kaffepaket uppemot 100 kronor beroende på märke.

Nu kommer nästa smäll.

Enligt branschexperten Marit Lynes är de senaste prishöjningarna bara början.

Lynes, som är chef för intresseorganisationen Norsk Kaffeinformation, bedömer att kaffet kommer bli ännu dyrare. Enligt experten behöver invånare runt om i världen stålsätta sig för ytterligare prishöjningar.

Kunder hos stora matjättar som Ica och Coop kan följaktligen räkna med dyrare kaffepaket framöver.

Stor efterfrågan

I en intervju med Dagbladet förklarar Lynes att kaffe handlas på en råvarubörs på samma sätt som olja, och att priserna styrs av utbud och efterfrågan.

Och eftersom efterfrågan är högre än utbudet så kommer priserna fortsätta att ticka uppåt, framhåller experten.

– Efterfrågan är högre än utbudet, och då stiger priserna. Utbudet är lägre bland annat på grund av klimatutmaningar. Bönderna kämpar med grödor som är mindre än tidigare, säger hon till tidningen.

”Sitter inte och samlar pengar”

Marit Lynes betonar att bönderna nödvändigtvis inte tjänar mer, även om priserna fortsätter att öka.

– Bönderna sitter inte och samlar pengar. Om grödorna är mindre tjänar de mindre, och samtidigt har de ökade kostnader. På lång sikt måste vi förbereda oss för en genomgående högre prisnivå, säger hon till Dagbladet.

LÄS MER: Willys anklagas för att lura kunder – “Känner mig bedragen” | Ekonomibladet

Största hotet

Lyne pekar ut klimatförändringarna som det största hotet mot kaffeproduktionen.

– Det handlar främst om att produktionen inte klarar av att hålla jämna steg med efterfrågan. Det här är ett globalt fenomen. Det stora hotet är klimatutmaningarna där man plötsligt kanske inte får den kaffeskörd man brukade få, säger hon.

Enligt experten överväger många kaffebönder att börja odla andra grödor i stället, vilket skulle minska utbudet av kaffe ytterligare.

LÄS MER: Folk har börjat köpa samma kaffemärke – ny trend på Ica

Foto: Ica Gruppen resp Coop

Text: Redaktionen

Branschen slår larm – “Behöver 150 000 nya medarbetare”

2025 06 26

Arbetslösheten i Sverige är alltjämt hög.

Den ekonomiska återhämtningen går trögt – och det är många som för närvarande står utanför arbetsmarknaden.

Samtidigt finns det vissa yrken som är i behov av ny personal – däribland transportbranschen.

Slår larm

En ny rapport från Transportföretagen visar att Sverige behöver 150 000 nya medarbetare i transportnäringen fram till 2040.

Av rapporten framgår även att bristen på utbildad personal riskerar att bli ett allvarligt hinder för Sveriges tillväxt, klimatomställning, samhällsservice och beredskapsförmåga.

Det framhåller Transportföretagen i ett pressmeddelande.

“En nutidsfråga”

Trycket kommer från att pensionsavgångarna väntas öka dramatiskt de kommande 15 åren och att teknikskiften skapar nya roller, kompetenskrav och utbildningsbehov.

– Det här är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga. Redan i dag vittnar våra medlemsföretag om att de tvingas tacka nej till uppdrag, på grund av personalbrist, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Om inte politikerna agerar och bättre anpassar utbildningssystemet, så riskerar Sverige att stå utan den kompetens som krävs för att hålla samhället i gång – både i vardag och i kris.

Läs mer: Oväntat besked från arbetsmarknaden – “Oroväckande”

Flera utmaningar

Transportföretagen pekar ut flera utmaningar framöver, däribland den åldrande arbetsstyrkan.

2040 väntas var tredje medarbetare inom transportnäringen vara över 55 år.

– Samtidigt minskar inflödet av unga i de mest kritiska åldersgrupperna.

Bara 18 procent

Endast 18 procent av landets unga ser transportsektorn som en framtidsbransch – trots att utbildningarna erbjuder snabb väg till arbete och trygg anställning.

– För att möta den växande kompetensbristen efterfrågar Transportföretagen ett reformpaket, menas det.

– Bland förslagen finns ett fullt finansierat CSN-lån för C- och D-körkort, fler utbildningsplatser inom gymnasiet och vuxenutbildningen riktade till transportsektorn, samt ökat inflytande från branschen över yrkesutbildningarnas innehåll.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen