Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

2025 06 02

Omvärlden måste vara redo för ett snabbt maktskifte i Ryssland.

Det framhäver Vladimir Kara-Murza, rysk historiker, journalist och dissident.

– En tydlig lärdom från rysk historia är att stora politiska förändringar sker lika fort som att knäppa fingrarna: snabbt, plötsligt och helt oväntat, säger han till Dagbladet.

"Kan falla på tre dagar"

Vladimir Kara-Murza är en av de mest välkända Kremlkritikerna. Han har överlevt två försök till förgiftning och dömdes för två år sedan till 25 års fängelse för landsförräderi efter att ha kritiserat den ryska invasionen av Ukraina.

Dissidenten hann sitta elva månader i ett sibiriskt fångläger innan han släpptes förra sommaren i ett fångutbyte.

Nu talar han ut om hur oförutsägbar han anser framtiden egentligen vara för den ryska diktatorn Vladimir Putin. Kara-Murza jämför med hur tidigare ledare har fallit snabbt, till exempel tsar Nikolaj vid den ryska revolutionen 1917.

– Ingen förutspådde tsarregimens fall. Den föll på tre dagar. Ingen såg kommunistregimens fall i slutet av 1900-talet. Den föll också på tre dagar, säger Kara-Murza och fortsätter:

– Så sker förändring i Ryssland. Så kommer politisk förändring att ske nästa gång. Ingen av oss vet när eller hur, men vi vet att det kommer att hända. Ingenting varar för evigt och “herr Putins regim” är inget undantag.

Uppmanar världen: gör er redo

Vladimir Kara-Murza jobbade nära den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som plötsligt och mystiskt avled i rysk fångenskap förra året. Han är även brittisk medborgare och bor numera i Storbritannien.

Nu uppmanar 43-åringen världen att stå redo att agera omedelbart när Putins regim faller. Journalisten menar att “ni måste ha en plan”.

– Det är mycket viktigt att inte missa nästa möjlighet till demokratisk förändring i Ryssland, som vi gjorde på 90-talet, och som har fört oss hit där vi står idag, med den största militära konflikten sedan andra världskriget, säger Kara-Murza till den norska tidningen.

LÄS MER: Kris i Ryssland – kräver åtta miljoner ton livsviktig vara

Kan sitta elva år till

Vladimir Putin utropade sig till segrare i det ryska presidentvalet våren 2024. Det så kallade valet, där Putin fick 88 procent av rösterna, har av större delen av omvärlden betraktats som riggat.

Sedan tidigare har Kreml tagit bort lagen om att presidenten inte får sitta mer än två mandatperioder. Putin inledde efter “valet” sin femte period som varar fram till 2030. Han har därefter enligt rysk lag rätt att ställa upp ytterligare en gång och kan således sitta kvar till 2036.

Diktatorns nuvarande mandatperiod är den längsta i Rysslands moderna historia, vilket gör honom till den längst sittande ledaren sedan Josef Stalin.

Putin är efterlyst i 123 länder för krigsbrott i Ukraina efter att Internationella brottmålsdomstolen utfärdat en arresteringsorder mot den ryska ledaren 2023.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen