S och M i möte – SD lämnas utanför
2025 05 20
Kärnkraften är en het politisk fråga i Sverige.
Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna vill storsatsa på kraftslaget.
Målet är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Dessutom vill Tidöpartierna se en massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045.
Regeringen har tidigare uttryckt att marknadsaktörer ska bygga den nya kärnkraften.
– Det är ju inte politiken, utan det är aktörerna på marknaden, sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till SvD i augusti 2023 när hon fick frågan om vem som ska bygga ny kärnkraft.
Men i dag låter det annorlunda.
I sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige har regeringen uppdaterat finansieringsmodellen. Nu ingår ett statligt stöd. En riskdelnings- och finansieringsmodell föreslås, där staten delar risken för att ge incitament till investeringar från näringslivet.
LÄS MER HÄR: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året” | Marcus Oscarsson
Möte mellan S och M
Näringslivet nöjer sig dock inte med statliga garantier.
Enligt uppgifter till DN kräver tunga marknadsaktörer ett handslag mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.
Nu avslöjar tidningen att direkta samtal har förts mellan M och S. Målet är att enas om en väg framåt i kärnkraftsfrågan.
Övriga Tidöpartier – inklusive riksdagens näst största parti Sverigedemokraterna – har lämnats utanför samtalen. Oppositionspartierna C, MP och V har inte heller bjudits in.
”Såklart värdefullt”
Finansmarknadsminister Niklas Wyman är en av flera M-politiker som har deltagit i samtalen med S.
– Det är såklart värdefullt att ha en diskussion med Socialdemokraterna där man kan få en så gemensam bild av verkligheten som möjligt. Mitt intryck är att det finns goda förutsättningar att diskutera frågan vidare, säger han till DN.
Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson bekräftar att diskussioner har förts, men vill inte ge några detaljer om samtalens innehåll.
Olovsson framhåller att S är öppna för en blocköverskridande energiöverenskommelse. Socialdemokraterna kräver dock att ett sådant avtal ska omfatta fler energislag än kärnkraft, bland annat havsbaserad vindkraft.
”Behöver vara bredare”
På onsdag ska riksdagen rösta om regeringens finansieringsmodell för ny kärnkraft.
Socialdemokraterna kommer att trycka rött.
– En överenskommelse behöver vara bredare och omfatta fler kraftslag, säger Fredrik Olovsson till DN.
Här är finansieringsplanen
Regeringens finansieringsplan för kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:
Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.
Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.
Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.
Källa: Regeringskansliet
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet
Text: Redaktionen
