Skyhög prislapp för avveckling av kärnkraft

2022 01 28

100 miljarder svenska kronor.

Det väntas prislappen för slutförvar och avveckling av svensk kärnkraft landa på, rapporterar Sveriges Radio.

De står för notan

Den väldiga notan hamnar i kärnkraftverkens ägares händer. Det är nämligen de som ska stå för kostnaderna för avvecklingen. Detta genom att betala en avgift till kärnavfallsfonden.

”Den som förorenar ska betala”

– Det är den som förorenar som ska betala. I det här fallet ligger det finansiella ansvaret och även det verksamhetsmässiga ansvaret helt och hållet på de som driver kärnkraftverket, säger Peter Stoltz, enhetschef på Riksgäldens kärnavfallsfinansiering till SR Ekot.

Skattebetalare ska inte drabbas

Det framhäver Riksgäldens Peter Stoltz.

– Hela systemet är byggt med tanke att skattebetalarna inte ska behöva skjuta till några pengar, säger han.

Det ingår i kostnaden

Den svindlande kostnaden är beräknad för att bygga slutförvar, inkapsla kärnbränslet, avveckla anläggningar och genomföra rapporter, rapporterar Sveriges Radio

Saknas 20 miljarder

Avgiften ska betalas in till kärnavfallsfonden, som i nuläget innehåller 80 miljarder kronor. Det saknas således 20 miljarder för att uppnå den totala summan.

Inte orolig

Men Peter Stoltz är inte orolig. Han framhäver att reaktorbolagen är skyldiga att täcka upp för kostnaderna.

– Det ska matchas först när anläggningarna stängs. Det är helt i sin ordning, säger han till SR Ekot.

Risktillgångar

Pengarna i fonden är så kallade risktillgångar. Det innebär att kostnaderna riskerar att öka efterhand. Därför har Riksgälden föreslagit för regeringen att reaktorbolagen ska säkra ytterliga garantier på 40 miljarder kronor.

30 procent av elproduktionen

Idag står kärnkraftverk för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige, enligt statistik från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns sex kärnreaktorer i drift, fördelat på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa kärnkraftverk till omkring 2040.

Bred energiuppgörelse

Idag finns en bred politisk överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Från och med 2040 är målsättningen att Sverige ska övergå till 100 procent förnybar elproduktion. Det enades regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om 2016.

Hård kritik

Regeringens beslut om slutförvaret av kärnbränslet och avvecklingen av kärnkraftverken har stött på hård kritik.

Peter Szakalos, forskare på KTH, kallar beslutet om slutförvar av kärnbränslet i så kallade kopparkapslar för ”det näst sämsta beslutet i modern politisk historia” i en intervju i Sveriges Radio. Han framhäver att SKB (Svensk Kärnbränslehantering) inte tagit hänsyn till den forskning som visar att kopparkapslarna kan brytas ner inifrån.

Sämsta beslutet

Det sämsta beslutet enligt Szakalos är att Sverige har beslutat att stänga ner sina fungerade kärnkraft i förtid.

Text: Redaktionen

Foto: Vattenfall Group

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Danmark varnar – “90 procents risk” att Ryssland slår till

2024 12 20

Det är uppemot 90 procents risk att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål i Danmark.

Det är bedömningen från danska Försvarets underrättelsetjänst, FE, i en ny rapport om hotet mot det egna landet.

"Ökat viljan att ta risker"

Enligt Danmark beskrivs det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” reaktioner i form av sabotage mot mål i Danmark men även andra europeiska länder, rapporterar Politiken och andra danska medier.

Utifrån FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger mellan 60 och 90 procent.

Sammantaget konstateras den samlade hotbilden mot Danmark vara allvarligare än vad den har varit på länge.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, säger Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, till Danmarks Radio.

Tyskland: Kan aktivera artikel 5

FE ser emellertid ingen risk för ett militärt angrepp på Sveriges grannland.

Det rapporten avser är så kallad hybridkrigföring där Ryssland kan använda “alla medel” utan att det aktiverar Natos artikel 5 och ett storkrig.

Tyskland gjorde nyligen en annan bedömning.

Enligt den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl kan Nato visst överväga att aktivera den omtalade klausulen om Ryssland intensifierar sin hybridkrigföring.

– Den omfattande användningen av hybridåtgärder av Ryssland ökar risken för att Nato så småningom kommer att överväga att åberopa sin ömsesidiga försvarsklausul artikel 5, sade han till Reuters i slutet av november.

– Samtidigt innebär den stigande ökningen av den ryska militära potentialen att en direkt militär konfrontation med Nato blir ett möjligt alternativ för Kreml.

LÄS MER: Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

Kina avgörande

Enligt den danska rapporten pekas Kina ut att spela en nyckelroll bakom kulisserna.

Utan Kina hade det ryska hotet varit betydligt svagare.

– Det är vår bedömning att det kinesiska stödet är avgörande för att Ryssland ska kunna behålla sina krigsinsatser med nuvarande intensitet, säger Anja Dalgaard-Nielsen.

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

LÄS MER: Sverige har agerat mot ryska stridsflyg

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen