Expert befarar ramaskri bland anställda – folk kan bli så arga att de slutar

2025 04 09

Priset på kaffe chockhöjdes i måndags.

I flera matbutiker har prisökningar på uppemot 25 kronor per paket noterats.

Höjningen riskerar även att slå mot arbetsplatser i Sverige.

Anställda som idag får gratis kaffe på jobbet skulle kunna tvingas börja betala till arbetsgivaren för den "heliga" drycken.

Men det scenariot varnar organisationspsykologen Oskar Henriksson för.

Han menar att det då sannolikt skulle ta hus i helsike.

– Lite som att ta betalt för att gå på toa på jobbet, säger experten till SR.

Folk kan till och med sluta

Oskar Henriksson har särskilt studerat kaffets betydelse på jobbet.

Han är säker på sin sak.

Börjar arbetsgivare ta betalt för kaffet kan det bli ett stort bakslag – i synnerhet om vissa andra arbetsplatser inte gör det.

– Då kickar en väldigt basal upplevelse in, och det är upplevelsen av orättvisa. Det är den som jag tror att kan vara väldigt problematiskt om man drar in kaffet på arbetsplatsen, säger Oskar Henriksson.

Enligt psykologen riskerar inte arbetsplatserna bara sura miner.

Folk kan bli riktigt förbannade och till och med sluta, vilket innebär att förhoppningen om kostnadsbesparingar kan slå bakut.

LÄS MER: Forskare: Därför ska du inte dricka kaffe på jobbet

Löneavdrag för kaffe

Redan före veckans prishöjningar hade flera kommuner tagit i med hårdhandskarna.

Förra vintern rapporterades att anställda kan få löneavdrag om man i anställningsavtalet uppger att man dricker kaffe, enligt en granskning från DN och Hudiksvalls Tidning.

Beroende på om man jobbar inom förvaltning eller någon annan arbetsgrupp kan det handla om 20 och 150 kronors avdrag på lönen för kaffe.

“Kaffeärendet” utlöste vid tillfället ramaskri på sociala medier.

– Nu har det blivit lite som en storm i ett vattenglas. Många har nog inte ens reflekterat över det tidigare och ledningsgruppen ska därför diskutera just variationerna inom kommunen, sade Lena Högback, kommundirektör i Hudiksvall, till DN då.

Läs mer: Kaffet flödar i Sverige – en yrkesgrupp dricker mer än alla andra

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen