Det fick Ruby Flanagan, reporter på den brittiska stortidningen Mirror, lära sig den hårda vägen när hon nyligen flög hem från Dublin med Ryanair.

Lågprisbolaget betraktade nämligen journalistens termosflaska som ett "extra bagage".

Det innebar att Flanagan behövde trycka ned den 25 pund dyra flaskan på 750 milliliter i väskan, som var tillverkad att matcha Ryanairs exakta mått för tillåten storlek, men som då blev några centimeter för stor.

Och det i sig ledde till en extra avgift på 60 pund, motsvarande cirka 800 svenska kronor, för reportern.

Annars hade hon inte fått lov att gå ombord med sitt bagage. Att hålla flaskan i handen var nämligen inte tillåtet.

– Jag fick panik. Jag hade aldrig missat ett flyg tidigare, framhåller Ruby Flanagan till den egna tidningen efter händelsen.

Experten: "Värsta jag hört"

Ryanair är kända för att kunna erbjuda låga priser på sina resor. Men bolaget har också ett rykte om sig att addera extra avgifter som ibland kan uppfattas som löjliga, och journalisten är långt ifrån den enda som råkat ut för liknande "böter".

I Storbritannien har Mirrorreporterns historia nu fått stor uppmärksamhet. En av alla som har reagerat är konsumenträttsexperten  och krönikören Martyn James.

– Jag har hört talas om några galna Ryanairavgifter under mina år, men det här är den absolut värsta, säger han till samma tidning.

Flygbolaget svarar

Ryanairs förklaring är att flaskan utgjorde ett extra bagage, vilket reportern inte hade betalat för.

– Denna passagerare försökte gå ombord med ett extra handbagage, och eftersom det inte fick plats i den tillåtna väskan var hon skyldig att betala en standardavgift, framhåller flygbolaget i ett svar.

Och Ryanair har rätt i sak. På dess hemsida finns tydliga instruktioner om vilka mått som gället för respektive bagage.

Ändå får regeln kritik. Ruby Flanagan frågar sig vad skillnaden skulle vara om hon slängt flaskan och köpt en lika stor ombord på flyget och tryckt ned den i väskan istället.

I efterhand konstaterar hon att det hade varit billigare att kasta termosen än att betala avgiften.

– Men det skulle ha varit löjligt miljöovänligt, menar Flanagan.

LÄS MER: Ryanairplan flög till "oväntad" destination – passagerare i tårar

LÄS MER: Flygbolag inför klädkod – passagerare kan stoppas i dörren 

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen

Under 2024 ökade omsättningen med hela 13,8 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 157 miljarder kronor.

Nettoresultatet, det vill säga vinstmarginalen, landade på 401 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor).

Nu föreslår Arlas styrelse en rekordhög utdelning till mjölkbönderna som tillsammans äger koncernen.

Utdelningen föreslås uppgå till 2,2 eurocent per kilo levererad mjölk vilket motsvarar cirka 292 miljoner euro (motsvarande cirka 3,2 miljarder kronor).

Det är den högsta utdelningen till bönderna i företagets historia. 

– Arlas starka resultat 2024 visar böndernas och medarbetares engagemang och professionalism. Vårt konkurrenskraftiga mjölkpris och finansiella resultat speglar vår förmåga att navigera i en komplex värld och leverera värde till våra intressenter, säger Jan Toft Nørgaard, mjölkbonde och styrelseordförande för Arla.

Ökar i Sverige – Bregott pekas ut

Efter en tuff ekonomisk tid med stigande räntor och inflation så noterar Arla Sverige återigen gröna siffor.

Under fjolåret ökade omsättningen med 3,6 procent till 1 592 miljoner euro, motsvarande cirka 18 miljarder kronor.

Smörpaketen Bregott pekas ut som en nyckel till framgången.

Under 2024 introducerade Arla tre nya förpackningsstorlekar av Bregott. De nya paketen mottogs positivt och varumärket växte och tog marknadsandelar.

– Våra varumärken återhämtade sig under 2024, vilket förstås känns väldig roligt. Samtidigt är lönsamheten fortsatt pressad. Att vi är ett globalt kooperativ gör oss dock bättre rustade att ta oss an dessa oroliga tider, och jag är glad att mjölkpriset till våra ägare mjölkbönderna steg markant förra året, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

– Lönsamheten för svenska bönder måste öka om de ska kunna fortsätta utveckla sina gårdar, göra viktiga investeringar i hållbarhet och producera mjölken vi behöver för att trygga svensk livsmedelsförsörjning.

Oväntat besked

Att Bregott ökar i försäljning är något oväntat.

Arlas lansering av de nya förpackningsstorlekarna utlöste en kritikstorm.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – var en av flera kritiker

Organisationens generalsekreterare Jan Bertoft kallade bland annat de nya förpackningarna för ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sade Bertoft till SvD.

Arla dementerar

Arla har förnekat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

Det är fler är någonsin tidigare.

Företagen som hamnat på listan är de som är sämst på att följa beslut från Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som ofta grundas på anmälningar från missnöjda kunder.

Det kan till exempel röra varor som inte levereras eller återbetalningar som uteblir.

Besluten är inte tvingande, men företag som inte följer dem riskerar att hamna på Råd & Röns svarta lista.

Och det är den som nu presenteras.

Hundratusentals kunder

På listans topp 5 hittas flera välkända företag.

Längst upp bland nya ärenden hamnar den kinesiska klädbutiken Shein. Den onlinebaserade butiken lockade, tillsammans med Temu, nästan 600 000 svenska konsumenter i höstas.

Enligt Svensk Handel har hela 71 procent av befolkningen någon gång handlat från en kinesisk plattform.

Sheins placering i år grundar sig framför allt på ärenden där kunder inte fått sina pengar tillbaka efter att ha returnerat varor.

Shein: "Tekniska problem"

Den kinesiska klädjätten har svarat på kritiken.

I ett uttalande framhåller företaget att man “åtagit sig att kontinuerligt förbättra våra processer för att säkerställa att alla kundklagomål hanteras effektivt och rättvist”.

Enligt Shein ligger tekniska problem i kommunikationen med ARN bakom flera av klagomålen.

– Vi har varit i kontakt med ARN i ett försök att förbättra och upprätthålla tydliga kommunikationslinjer till förmån för våra kunder. Vi uppskattar våra kunders tålamod och förblir dedikerade till att lösa dessa problem så snabbt som möjligt, skriver företaget till TV4 Nyheterna.

74 procent följer

Ett beslut från ARN är en rekommendation om hur tvisten ska lösas.

Enligt myndigheten följer 74 procent av anmälda företag nämndens beslut, baserat på siffror från 2024.

Det var en minskning med fem procentenheter jämfört med 2023.

– En viktig förklaring till detta är att allt fler anmälningar riktar sig mot utländska företag som inte vill medverka i processen vid ARN. Här ser vi till exempel köp som genomförts via sociala medier. Vi ser även att tvister som rör gränsöverskridande köp genom dropshipping ökar, säger Marcus Isgren, chef på ARN.

Topp 5 på Svarta listan:

Antal ärenden hos ARN anges inom parentes.

1. Shein (23)
2. Ryanair (18)
3. Turkish Airlines (16)
4. Asos (14)
5. Zula Stockholm (10)

Källa: Råd & Rön.

Hela listan över alla 300 företag finns hos Råd & Röns hemsida här (bakom betalvägg).

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen