Svenskt klädmärke i konkurs efter 14 år

2024 11 28

Ytterligare ett bolag har ansökt om konkurs.

Det är ett fortsatt tufft läge i svensk ekonomi.

Riksbanken har inlett en räntesänkningscykel och regeringen har aviserat att man lägger om fokuset till tillväxt snarare än inflationsbekämpning.

Samtidigt väntas det ta tid innan räntesänkningarna får önskad effekt - och konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Går i konkurs

Nu kommer besked om att ytterligare ett företag har ansökt om konkurs - den här gången i modebranschen.

Det är det svenska klädmärket New Black som tvingas kasta in handduken.

Företaget grundades 2010 och har under en tid varit en av Sveriges mest framgångsrika aktörer inom streetwear.

Enligt sajten E-handel har modebolaget bland annat haft samarbete med den världskända brittiska artisten Stormzy och skådespelerskan Noomi Rapace.

Har fått det tufft

New Black har under den senaste tiden kämpat med stora ekonomiska svårigheter.

Konkursen är ett faktum men konkursförvaltaren Peter Eriksson hoppas kunna kunna göra något av varumärket.

– Det är ju ett känt och välrenommerat modevarumärke så det hoppas vi på. Om en månad eller två siktar vi på att ärendet ska vara avslutat, säger han till sajten Habit.

Stor osäkerhet

Trots Riksbankens räntesänkningar råder alltjämt stor osäkerhet på marknaden.

Det fastslår kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.

– Den makroekonomiska situationen är klart oförutsägbar och vår data visar på en varierande utveckling. Under september ökade konkurserna, medan oktober nu i stället visar en minskning, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

– Trots denna nedåtgående trend i oktober kvarstår osäkerheten på marknaden. De senaste siffrorna indikerar att framtidsutsikterna för företagen är splittrade och att den ekonomiska situationen fortfarande är svår att bedöma.

Fortsatt svårt

Valan understryker att situationen fortfarande är svår trots att det värsta är bakom oss och att många branscher har det fortsatt kämpigt.

– Många sektorer fortsätter att kämpa under svåra marknadsförhållanden, säger Valan.

Arkivfoto: Artificial Photography

Text: Redaktionen

JUST NU: Tungt besked för Trump – hjärtefrågan djupt impopulär

2025 03 30

Donald Trump saknar stöd inom en av sina hjärtefrågor.

Att ta kontroll över Grönland har blivit ett viktigt mål för USA:s president Donald Trump.

I en intervju med NBC News säger Trump att han ”absolut” har haft samtal om möjligheten att annektera ön, som tillhör Danmark.

– Det finns en god chans att vi kan göra det utan en militärinsats, men jag utesluter inget, säger Trump på telefon till kanalen.

Men samtidigt tycks den amerikanska presidenten sakna stöd i frågan.

Impopulärt förslag

Trumps idé om att ta över Grönland är djupt impopulär, rapporterar Newsweek.

Opinionsmätningar visar att idén inte stöds av det amerikanska folket.

I en mätning från Fox News visar det sig tvärtom att det var det minst populära förslaget från Trump-administrationen.

70 procent av registrerade väljare i USA är emot Trumps planer för Grönland, enligt undersökningen. Bara 26 procent av de svarande stödjer planerna.

Det innebär att Trumps förslag om Grönland är mer impopulärt än initiativet att döpa om Mexikanska golfen till Amerikanska golfen, och förslaget att stänga utbildningsdepartementet, som är det andra respektive tredje minst populära förslaget från Trump-administrationen, enligt undersökningen.

Svagt stöd även på Grönland

I en annan undersökning, från Yahoo News/YouGov, svarade 19 procent att de stödjer Trumps planer för Grönland, medan 49 procent säger sig vara emot. 32 procent uppgav att de är osäkra.

Även på Grönland är stödet för ett amerikanskt övertagande svagt. En undersökning i januari visade att 85 procent av grönländarna är emot att bli en del av USA, medan 6 procent svarade att de var för det och 9 procent att de var osäkra. 45 procent uppgav också att de upplever Trumps planer som ett hot.

Hävdar ryskt hot

USA har rättfärdigat sina planer genom att hänvisa till internationell säkerhet.

När JD Vance besökte Grönland på fredagen hänvisade han till hot från Ryssland och Kina.

– Vi vet att Ryssland och Kina och andra nationer intresserar sig för arktiska passager, arktiska marinvägar och mineralerna i de arktiska territorierna, sade Vance, enligt tidningen.

Rysslands president Vladimir Putin har dock uttryckt förståelse för Trumps Grönlandplaner, och sagt att USA har ”djupa historiska rötter” när det gäller närvaro på Grönland, rapporterar TV2.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Sveriges regering får hård kritik – av FN

2025 03 30

Sveriges regering får nu motta hård kritik från FN.

Den svenska regeringen kritiseras av specialrapportörer från FN.

Anledningen är att regeringen anses ha lagt för lite resurser på en fråga som gäller mänskliga rättigheter.

”Signalvärde från staten”

FN kritiserar regeringens hantering av Sanningskommissionen för samer, rapporterar DN.

Sanningskommissionen anses inte ha fått resurser för att kunna utföra sitt arbete fullt ut, och därför kritiseras nu Sverige av FN:s specialrapportörer.

Rapportörerna påpekar bland annat att man inte får låta ekonomiska begränsningar stå i vägen för statens ansvar när det gäller mänskliga rättigheter, enligt tidningen.

– Det är sorgligt, för det är ett tydligt signalvärde från staten. Konsekvenserna är att man både osynliggör och marginaliserar resultatet av kommissionens arbete, säger Svenska samernas riksförbunds verksamhetschef Jenny Wik Karlsson till tidningen.

”Ska kartlägga och granska”

Sanningskommissionen för det samiska folket tillsattes 2021 av den förra regeringen.

– Kommissionen ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket, uppger Sanningskommissionen på sin hemsida.

– Sanningskommissionen för det samiska folket är en statlig utredning som tillsatts efter hemställan av Sametinget. Kommissionen är ett oberoende och självständigt organ som ska tolka och utföra det uppdrag som anges i direktivet från regeringen, enligt hemsidan.

Men enligt FN:s två rapportörer har Sanningskommissionen alltså inte fått de resurser de behöver, utan istället bara två tredjedelar av det som har begärts i år. Det rör sig om 10 miljoner kronor.

Svårt att färdigställa arbetet

Detta skapar problem för kommissionen eftersom dess rapport ska vara färdig i december.

– Det gör att vi inte kommer att ha resurser för att färdigställa arbetet på ett adekvat sätt, säger Maria Hagsgård, en av kommissionens ledamöter, till tidningen.

Kritiken framförs av FN-rapportörerna i ett brev till Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen