Sötningsmedlet, som kallas för sackarin, har använts i över hundra år.

Det blev särskilt populärt på 1960- och 70-talen och används fortfarande i bland annat godis, läsk, dryck, tuggummi och andra livsmedel.

Den senaste tiden har sackarin dock varit föremål för granskning av Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten.

Anledningen är misstankar om att sötningsmedlet skulle kunna kopplas till cancer.

Dubblar nästan acceptabla intaget

Nu har myndigheten gjort sin bedömning.

Ingen koppling till cancer kan göras och Efsa höjer dessutom gränsen för hur mycket sackarin vi kan få i oss varje dag utan fara för hälsan, meddelar Livsmedelsverket.

– Enligt Efsas nya bedömning finns det ingen hälsorisk med att konsumera upp till 9 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag. Detta kallas för acceptabelt dagligt intag (ADI) och den nya bedömningen är en höjning av ADI från den tidigare nivån som var 5 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag, framhåller myndigheten.

Experter har granskat

Efsa, vars huvudsakliga uppgift är att identifiera risker i livsmedel, gör regelbundet nya bedömningar av livsmedelstillsatser.

Det nya beskedet om sackarin kommer från myndighetens expertpaneler som har gått igenom både nyinsamlad data samt alla studier om sackarin som publicerats från 1994 till februari 2024, enligt Livsmedelsverket.

400 gånger sötare än vanligt socker

Sackarin upptäcktes i slutet av 1800-talet av den ryska kemisten Constantin Fahlberg.

Det bedöms vara omkring 400 gånger sötare än vanligt socker och är godkänt för en lång rad livsmedel, bland annat läsk, desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar, sylt, marmelad, gelé, såser och senap.

Sötningsmedlet är dessutom vanligt förekommande i kosmetiska produkter, tandkräm och mediciner.

Sackarin innehåller inga kalorier har löpande testats för att vara säkert för konsumenter, även om det periodvis sålts med varningsetikett.

Nackdelar sägs ofta vara en metallisk eftersmak och kan ibland vara grund för allergiska reaktioner.

LÄS MER: Nya direktiv – gäller alla sötningsmedel

Foto: Hemmakväll

Text: Redaktionen

Över åtta miljoner svenskar använder tjänsten i dag.

Men legitimationstjänstens enorma popularitet har en baksida.  

Bank-ID är ett av de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar.

Den svenska legitimationstjänsten är det tolfte mest utsatta varumärket i världen. Det visar färsk statistik från IT-Total, som tagits fram av bolagets leverantör Vipres.

Bredvid stora jättar

Bank-ID placerar sig på tolfte plats på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. På samma lista hittas storföretag som Apple och Microsoft.

 Diego López, chef för cybersäkerhet på IT-Total, uppmanar allmänheten att vara på sin vakt.

– Svenskar är en digitalt aktiv befolkning som e-handlar mycket och generellt är duktiga på engelska. Det gör oss särskilt intressanta för de här aktörerna, säger han.

”Säger mycket om hur utsatta svenskar är”

Microsoft, Apple och Docusign är de tre företag som cyberkriminella oftast härmar.  

Målet är att få användare att klicka på en skadlig länk eller sprida kod.

– Microsoft står ut i statistiken, men intressant nog hamnar svenska Bank-ID på plats tolv på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. Det säger mycket om hur utsatta vi svenskar är, säger Diego López.

Sverige hamnar högt upp

Statistiken visar också att Sverige är av de länder där befolkningen utsätts för flest bedrägliga e-postmeddelanden i världen.

– Var observant. Om något känns det minsta märkligt rekommenderar jag den analoga metoden: ring eller prata med kollegan, vännen eller avsändaren och stäm av att allt är som det ska, säger Diego López.

Hit riktas flest bedrägliga e-postmeddelanden:  

1. USA
2. Storbritannien
3. Sverige
4. Kanada
5. Island
6. Danmark
7. Irland

Varumärkena som cyberkriminella efterliknar oftast:  

1. Microsoft
2. Apple
3. Docusign
4. Dropbox
5. Vipps
6. Google
7. Paypal
8. Zoom
9. Booking
10. Spotify
11. HSBC
12. Bank-ID

Källa: IT-total

Foto: 

Text: Redaktionen