Finansinspektionen uppmanar – ta ut så här mycket pengar

2024 10 25

Finansinspektionen uppmanar folk att ta ut kontanter från banken.

Att ha fysiska pengar tillgängliga är en viktig del i den personliga ekonomiska krisberedskapen.

Och den bör ses över medan systemen faktiskt fungerar, understryker myndigheten.

Däremot finns det en gräns för hur mycket kontanter du faktiskt bör ha hemma. Att tömma sitt bankkonto och ha överdrivet mycket pengar i madrassen är inte idealt.  

Det framhåller Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Landmark i ett uttalande till SVT.  

– Har du för mycket pengar hemma och något händer i ditt hus så kommer inte din försäkring att täcka det, säger hon till kanalen.

Kontanter för en vecka   

Exakt hur mycket pengar du bör ta ut och ha tillgång till är individuellt.  

Däremot finns det ett riktmärke att ta ställning till – du ska ha så mycket kontanter att du och ditt hushåll kan klara er i åtminstone sju dagar.  

– Lagom mycket pengar, ungefär det som du gör av med i nödvändiga utgifter under en vecka för dig och din familj. Och ha pengarna på ett säkert ställe, för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, säger Moa Landmark.

MSB: 2 000 kronor är lagom

Tidigare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, pekat ut en summa på 2 000 kronor som lämpligt att ha redo om krisen skulle slå till.

Beloppet bör dessutom bestå av mindre valörer, till exempel tjugo- och femtiolappar.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio vid tillfället.  

Svårt att växla  

Ett stort problem är dock att det inte går att ta ut mindre valörer än hundralappar ur bankomaterna. Därför är svenska folket helt utelämnade till att affärer har möjlighet att växla – och att de ställer upp.

– Vi har inte kontanthantering på våra kontor. Då hänvisar vi till uttagsautomater och butiker, sade Ralf Bagner, pressansvarig på Swedbank, efter att SR ringt runt till Sveriges större banker och undersökt frågan.

Foto: Danske Bank  

Text: Redaktionen

Ryssland förutspår kollaps – Lavrov: “Katastrofalt”

2025 06 30

Nato är överens.

Förra veckan enades försvarsalliansen om ett nytt mål. Samtliga medlemmar ska lägga 5 procent av sitt respektive lands BNP på försvaret.

Beskedet gillas inte av Sergej Lavrov.

Den ryska utrikesministern kallar upprustningen för "katastrofal".

Dessutom påstås den dramatiska ökningen av försvarsutgifterna att leda till Natos egen undergång.

Det hävdar Lavrov i ett uttalande till Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, som sagt att kapprustningen är början på slutet för Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Han kan förmodligen se – eftersom han är en så vis man – att den katastrofala ökningen av Natoländernas utgifter också kommer att leda till att denna organisation kollapsar, säger Lavrov enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Använder "sunt förnuft"

Istället uppmanar Lavrov till “sunt förnuft”.

Något som ministern menar att diktatorn Putin praktiserar.

– Samtidigt planerar Ryssland, som presidenten sa häromdagen i Minsk efter det högsta eurasiska ekonomiska rådet möte, att minska sina militära utgifter och låta sig vägledas av sunt förnuft snarare än inbillade hot som Natos medlemsstater gör, inklusive Sikorski, säger Lavrov.

Möts med hård skepsis

Att Ryssland ska minska sina militära utgifter är ett påstående som bör tas med en nypa salt, framhåller Kyiv Independent.

Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av västliga medier och det finns ingenting som tyder på att Ryssland skulle dra ned på den pågående militära attacken mot grannlandet.

– Putins påståenden kommer sannolikt att mötas med hård skepsis från västerländska tjänstemän eftersom Rysslands militära utgifter har fortsatt att öka under hela den pågående invasionen av Ukraina, skriver den ukrainska tidningen.

Har ökat till rekordnivåer

Enligt oberoende och engelskspråkiga The Moscow Times hade Ryssland lagt motsvarande minst 400 miljarder kronor på militären enbart under förra årets tredje kvartal.

Det var då en ökning på 80 procent jämfört med årets andra kvartal och en ökning med 53 procent jämfört med det föregående året.

I höstas ökade Ryssland sina försvarsutgifter med 25 procent till den högsta nivån någonsin, enligt The Guardian.

– Putin borde förstå att han är på samma väg som Brezjnev (Sovjetledaren Leonid Brezjnev, red. anm.). Han sade själv en gång att Sovjetunionen kollapsade för att man spenderade för mycket på upprustning, och nu gör han exakt samma sak, sade Radoslaw Sikorski till AFP förra veckan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs idag – det här gäller

2025 07 01

Idag, tisdag den 1 juli, träder flera nya lagar i kraft i Sverige.

Flera av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Skatt på drivmedel sänks

En av de mer omtalade förändringarna är sänkningen av skatt på bensin och diesel som nu börjar gälla. Det sker delvis för att kompensera för den reduktionsplikten som höjs från 6 till 10 procent samma dag.

Enligt regeringen kan justeringen därmed ändå leda till minskade drivmedelspriser vid pump.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en kommentar.

Sänkningen beräknas minska skatteintäkterna med 3,17 miljarder 2025 och 5,59 miljarder kronor nästa år.

Slopad flygskatt och ny könslag

Lag nummer två är att flygskatten försvinner. En lagändring som kritiserats av bland annat Världsnaturfonden WWF.

– Flygskatten gör att många företag riskerar att lägga ner för att flyglinjer försvinner, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT i höstas.

Den tredje lagändringen som träder i kraft gäller den om fastställande av könstillhörighet. Från och med 1 juli blir det enklare att ändra juridiskt kön i folkbokföringen.

Dessutom sänks åldersgränsen från 18 till 16 år, förutsatt att det finns samtycke från vårdnadshavare för den som är omyndig.

Igår gick Sverigedemokraterna ut och uttryckte att partiet avser att riva upp den nya lagen

– Om dessa unga sedan ångrar sig finns i princip ingen hjälp att få, trots att de förlitat sig på vad både psykiatrin och vården rekommenderat, framhåller tre SD-företrädare i SvD.

En handfull nya lagar till

Förutom ovanstående införs även ytterligare en handfull lagar i veckan.

Det gäller sänkt subvention för solceller, nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier och justering av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Dessutom träder den nya lagen om förolämpning mot offentligt anställda i kraft den 2 juli, vilket innebär att det inte kommer att vara tillåtet att till exempel kalla en polis eller lärare för exempelvis “idiot” eller liknande.

– Vi kan aldrig acceptera att anställda i Sveriges myndigheter utsätts för våld, hot eller trakasserier, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nya regler för föräldraledighet och sjukpenning

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen