Detta efter att Rysslands diktator Vladimir Putin gett besked om att han förväntar sig att Recep Tayyip Erdoğan dyker upp på ett medlemsmöte i den ryska staden Kazan om en månad.

Enligt Putin har de två ledarna avsatt en enskild sammankomst en dag efter att toppmötet officiellt gått av stapeln.

– I oktober kommer vi att ses igen i Kazan (Ryssland) på BRICS toppmöte. Jag har ett separat möte planerat med honom, bekräftar Putin enligt AFP.

Aldrig skett tidigare

BRICS består av några av världens mest brutala diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Inget Natoland har någonsin tidigare blivit medlem i organisationen, som beskrivs som en motvikt till den västledda globala ordningen.

Och nu närmar sig det historiska beskedet.

– Vår president har många gånger uttalat att vi vill bli en BRICS-medlem. Processen är nu igång, säger en talesperson för Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), Turkiets största parti, till nyhetsbyrån

Erdoğan: Vägen framåt

Redan i början av september stod det klart att Turkiet formellt ansökt om att gå med i BRICS.

Enligt presidenten är det den bästa vägen framåt för den turkiska nationen.

– Erdoğans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst, rapporterade Bloomberg vid tillfället.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato.

Experten: Kan inte vara kvar i Nato

Turkiet har deltagit i ett BRICS-möte tidigare, närmare bestämt det som ägde rum i Sydafrika 2018.

Parallellt har man sedan 2005, utan att komma i mål, förhandlat om att gå med i EU.

En vecka efter beskedet om att man vill gå med i BRICS stod det även klart att Turkiet siktar på medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) – en organisation som grundades av bland annat Ryssland och Kina och som samarbetar både inom ekonomiska och försvarspolitiska områden.

Ett besked som tagits emot med stor oro inom Nato, rapporterade Newsweek.

– Att gå med i SCO är ett ”stort nej” för ett Natoland. Det är två ömsesidigt motsatta organisationer, sade Sinan Ciddi, Turkietexpert vid den Washington-baserade tankesmedjan Foundation for Defense of Democracies (FDD), till tidningen.

Fakta: Nuvarande medlemsländer i BRICS

• Ryssland
• Kina
• Iran
• Brasilien
• Egypten
• Indien
• Sydafrika
• Saudiarabien
• Etiopien
• Förenade Arabemiraten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

De senaste dagarna har det skett en dramatisk utveckling både när det gäller kriget i Ukraina, och relationen mellan Ryssland och väst.

USA har meddelat att Ukraina får använda långdistansrobotar på ryskt territorium, och Ryssland har svarat genom att uppdatera kärnvapendoktrinen samt attackera Ukraina med en ny ballistisk robot.

Men medan Putin blir allt hårdare i sin fientlighet, går majoriteten av det ryska folket i motsatt riktning, rapporterar Moscow Times.

Oroande siffror för Putin

För första gången säger sig en majoritet av ryssarna vilja inleda omedelbara fredsförhandlingar med Ukraina, enligt tidningen.

En opinionsmätning som Russia Field har gjort i november visar att 53 procent av de tillfrågade vill övergå till en förhandlingsprocess.

Andelen som istället vill fortsätta kriga har sjunkit till 36 procent, enligt mätningen.

Stödet för kriget var som störst i ett väldigt tidigt skede av invasionen: i april och maj 2022 stöddes kriget av 54 procent. Sedan dess har stödet minskat. I februari i år ville 49 procent ha förhandlingar och 40 procent ville fortsätta kriga.

Och nu har det alltså kommit ett skifte där en majoritet vill inleda omedelbara fredsförhandlingar, enligt mätningen.

Många är rädda att själva drabbas

En majoritet av ryssarna, 63 procent, anser dock fortfarande att kriget har varit ”framgångsrikt” för den ryska armén. Det är dock också en minskning jämfört med tidigare.

Men trots det vill majoriteten alltså påbörja förhandlingar.

Samtidigt uppger många ryssar att de är rädda för att personligen drabbas av kriget.

40 procent uppger att de känner fara för egen del, vilket är en viss ökning jämfört med förra sommaren.

Det man framför allt är rädd för är drönarattacker, men många är även rädda för exempelvis beskjutning och mobilisering.

Äldre är mest positiva till kriget

Den grupp som är mest positiv till fortsatta stridigheter är pensionärerna, enligt tidningen.

De får ofta sin ”information”, i form av propaganda, från Rysslands statliga tv-kanaler, som är hårt kontrollerade av Putinregimen.

Många äldre tycker därför att landet är på rätt spår och tycker också att kriget bör fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen