Ytterligare ett ämne ryker från skolan – tas bort omedelbart

2024 09 13

Syftet var att frigöra undervisningstid till ämnen som är i större behov av just undervisningstid, löd motiveringen.

– Skolan finns inte till främst för att vara rolig utan för att man ska lära sig saker, sade skolminister Lotta Edholm till SVT tidigare.

Nu ryker ytterligare ett ämne från skolan.

Gymnasieämne

Den här gången är det ett ämne som erbjuds i gymnasiet som inte längre får vara kvar.

Beskedet ges av Skolverket på fredagen och gäller makt, normer och kön, ett ämne som introducerades så sent som i år men alltså försvinner direkt.

– Jag är relativt ny som generaldirektör, beslutet om att inrätta ämnet fattades innan jag tillträdde. Jag blev medveten om invändningarna mot ämnet under sommaren och sedan dess har jag haft samtal med mina medarbetare för att få grepp både om ämnets upplägg och vilket behov det fyller, säger Joakim Malmström, generaldirektör på Skolverket, i en kommentar.

Väljer att backa

Ämnet makt, normer och kön har varit föremål för omfattande diskussion under sommaren.

Både vetenskapligheten och behovet av ämnet har ifrågasatts.

Anna-Karin Wyndhamn, gymnasielärare, doktor i pedagogiskt arbete och debattör, är en av dem som tidigare kritiserat ämnet utifrån argumentet att teorierna bakom ämnet inte är att betrakta som neutrala.

Nu väljer alltså Skolverket att backa.

– När vi nu gör ett omtag ser jag behov av fördjupad dialog med skolans företrädare kring hur behovet av ett sådant fördjupningsämne ser ut. Parallellt ser jag behov av en bredare dialog med forskarsamhället om hur ett sådant ämne bör utformas för att täcka in olika vetenskapliga perspektiv, säger Joakim Malmström.

LÄS MER: Nytt ämne i skolan – införs redan i höst

Viktig fråga

I samband med borttagandet understryker Skolverket två saker.

Dels är det angeläget att skolan kan ge elever möjlighet till fördjupning i samhällsutmaningar som rör jämställdhet och alla människors lika värde.

Men myndigheten betonar också att ett sådant ämne måste fånga såväl spännvidden i vetenskapliga perspektiv som bredden i samhällsutmaningarna på området.

– Och som stimulerar elever att utveckla sin förmåga att kritiskt reflektera kring dessa, framhåller Skolverket.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort besked för Jimmie Åkesson – ”pågår en diskussion”

2025 06 19

Så lät det i december när Liberalernas avgående partiledare Johan Pehrson kommenterade Sverigedemokraternas eventuella plats i en högerregering efter valet 2026.

I dag låter det annorlunda från Liberalerna.

Under torsdagsmorgonen har partiets valberedning föreslagit Simona Mohamsson som ny partiledare.

Mohamsson, som är en känd kritiker av Tidöavtalet, ger ett oväntat besked i regeringsfrågan. 

Hon stänger inte dörren för att släppa in SD i en framtida regering.   

– Det pågår en bred diskussion i vårt parti. Jag har inga nya besked att meddela i regeringsfrågan, säger Mohamsson enligt Expressen.

Beskedet är ett helt nytt ställningstagande från L. Partiet har tidigare uteslutit att släppa fram eller sitta i en regering där Sverigedemokraterna ingår.

Pekar ut Sveriges stora utmaningar

Simona Mohamsson är sedan 2021 ledamot i Liberalernas partistyrelse. Hon har tidigare varit ordförande för socialnämnden på Hisingen i Göteborg samt varit vice förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet.

Sedan april har hon innehaft rollen som Liberalernas partisekreterare.

– Jag känner mig hedrad och stolt över att föreslås som ledare för Sveriges liberala parti. Sverige står inför stora utmaningar där liberal politik i en borgerlig regering är svaret. För att skapa ett Sverige att tro på behöver vi växla upp arbetet med att få ordning på skolan, stoppa gängen och rensa ut skojare ur välfärden, säger Mohamsson i ett uttalande.

”Orädd, tydlig och väl förankrad”

Valberedningens ordförande, Lars Persson Skandevall, är övertygad om att Simona Mohamsson är rätt val för det krisande partiet.

– Simona är orädd, tydlig och väl förankrad i den liberala rörelsen. Våra medlemmar har efterfrågat en partiledare som förstår och har kraft att förnya vårt parti. Jag och valberedningen är övertygade om att Simona Mohamsson är den personen.

Liberalerna kommer att välja ny partiledare på ett extrainsatt landsmöte den 24 juni 2025. 

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

JUST NU: Nya regler för körkort – kritiserat krav på väg bort

2025 06 19

Personer med funktionsnedsättningarna måste genomgå en medicinsk prövning och ansöka om läkarintyg för att kunna få prövning av körkortstillstånd.

Samtidigt har det skett en stor ökning av antalet barn och unga som diagnostiseras med adhd och autism.

Den kraftiga uppgången har satt hälso- och sjukvården under hård press.

– När kravet på läkarintygen infördes omfattades färre individer än i dag. Femton år senare har antalet individer med adhd och autism i Sverige ökat flerfaldigt, samtidigt som bristen på psykiatrer är oförändrat stor, framhåller Linda van Paaschen, psykiater och konsultläkare vid Region Västernorrland, i Läkartidningen.

Vidare pekar psykiatrikern på att det saknas vetenskapligt stöd för att läkarintyg leder till minskad risk för olyckor i trafiken.

– Nyttan med handlingar inom sjukvården ska vara tydlig och helst ha god evidens, och det gäller inte utfärdandet av dessa läkarintyg. Det är en allvarlig brist i ett uppdrag som en statlig myndighet har ålagt psykiatrin.

Kravet försvinner

Nu hörsammar Transportstyrelsen kritiken.

Myndigheten – som fått i uppdrag av regeringen att utreda frågan – föreslår att de medicinska kraven för körkortsinnehav vid adhd och autismspektrumtillstånd tas bort.

– Förslaget innebär att personer med dessa diagnoser inte längre behöver lämna in läkarintyg med anledning av detta, vid ansökan om körkortstillstånd. Det blir med andra ord enklare för en stor grupp människor, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

”Positiva konsekvenser för patienterna”

Transportstyrelsen föreslår ett förenklat förfarande vid prövning. Personer med adhd och autism ska inte längre behöva genomgå en medicinsk prövning, med krav på läkarintyg.

– Det här innebär att efterfrågan på läkarintyg kommer att minska, vilket i sin tur leder till en minskad belastning på hälso- och sjukvården. Det frigör tid till sjukvård vilket i förlängningen får positiva konsekvenser för patienterna, säger Josefin Hallenberg.

Regeringen ska ta ställning till Transportstyrelsens förslag. Det mesta tyder på att regeringen kommer att ge grönt ljus till att slopa kravet på läkarintyg.

– När kraven på läkarintyg vid adhd och autism togs fram ställdes diagnoserna ofta på barn och unga med svåra funktionsnedsättningar. Men sedan dess har förutsättningarna förändrats. Inom en snar framtid väntas 15 procent av alla pojkar och 11 procent av alla flickor i åldern 10-17 år ha en adhd-diagnos, och majoriteten av dessa barn har lätta till måttliga symtom. Behovet av att se över kravet på intyg avseende mild eller måttlig adhd och autism är stort, har socialminister Jakob Forssmed (KD) tidigare utryckt.

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen