Ryssland erkänner: Allt är slut – tvingas till nödåtgärd

2024 09 10

Ryssland agerar för att undvika en nödsituation i det egna landet.

Redan förra vintern uppgavs Ryssland ha varit på bristningsgränsen.

På grund av omfattande nedskärningar för att finansiera kriget i Ukraina plågades den ryska befolkningen i flera månader av strömavbrott och livsfarlig brist på uppvärmning.

Enligt brittiska rapporter kan tusentals ryssar ha frusit ihjäl.

Och Ryssland, som mycket sällan medger inhemska nederlag, erkänner nu att landet gjort slut på sina energireserver från Sovjettiden och är i kraftigt behov av att finansiera landets energikraft, rapporterar Newsweek.

Har inte underhållits

Utspelet kommer från landets energiminister Sergej Tsivilev i samband med ett en konferens i Vladivostok.

På en fråga om hur östra Ryssland ska ta sig igenom hösten och vintern, och om ytterligare åtgärder ska vidtas för att säkerställa tillförlitlig energiförsörjning, säger ministern att de kraftreserver som upprättades under Sovjettiden “har utarmats”.

– Den främsta orsaken är bristen på finansiering för modernisering och underhåll av utrustning, säger han till rysk media enligt den amerikanska tidningen.

Flera nödåtgärder

Nu genomför Ryssland flera nödåtgärder för att undvika förra vinterns katastrof som enligt Storbritanniens försvarsdepartement fick ryska diktatorn Vladimir Putin att utropa krisläge.

– För att minska riskerna har vi redan klassificerat Fjärran Österns federala distrikt som regioner med hög risk inom elkraftsindustrin och implementerar åtgärder för att minska olyckor och förbättra tillförlitligheten för termisk behandling, säger Sergej Tsivilev.

Ryssland har även förstärkt nödreserverna och försett kraftverken med bränslereserver.

– Dessa åtgärder kommer tillsammans att göra det möjligt för oss att snabbt eliminera möjliga nödsituationer, säger energiministern.

25 procent i Moskva utan värme

I januari tidigare i år uppgav Newsweek att till och med Moskva drabbades kraftigt av strömavbrott. Enligt tidningen var 25 procent av huvudstadens invånare utan värme under den brutala vintern.

Bland annat uppges en 60-årig rysk marinofficer ha frusit ihjäl i sitt hem nära St. Petersburg efter att ha förlorat strömmen 3 januari.

– Detta är ytterligare ett tecken på att Ryssland blir allt mer instabilt och närmar sig bristningsgränsen, sade Jason Jay Smart, politisk expert inom postsovjetisk och internationell politik, vid tillfället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: 20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Svenska folkets favoritost är hotad.

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Holger Ellgaard  resp Nordelch 

Text: Redaktionen