UPPGIFTER: Tusentals civila dör i Ryssland – Putin utropar kris

2024 01 26

Omfattande strömavbrott har plågat den ryska befolkningen i flera månaders tid. I många fall har det resulterat i en livsfarlig brist på uppvärmning.

Det hävdar det brittiska försvarsdepartementet i en ny rapport.

– De senaste månaderna har det varit värmeavbrott i 16 områden runtom i Ryssland. Dessa avbrott sker samtidigt som det är minusgrader och är en expansion av ett befintligt problem som har plågat ryska städer i årtionden, framhåller departementet på X, tidigare Twitter.

– Men som sannolikt blivit mer akut på grund av rysk krigstidspolitik.

"Kanske tusentals döda civila"

Enligt Storbritannien har Ryssland metodiskt prioriterat militära utgifter framför sin egen civilbefolkning, vilket resulterat i att offentlig infrastruktur inte längre håller måttet.

– Dessutom har mobilisering sannolikt lett till brist på arbetskraft inom alla branscher inklusive kvalificerade värmeingenjörer och rörmokare.

Krisen är allvarlig, menar Jason Jay Smart, politisk expert inom postsovjetisk och internationell politik.

– Det har gjorts uppskattningar om att kanske tusentals ryska civila har frusit ihjäl, säger han till Newsweek.

"Nära bristningsgränsen"

Experten håller med om att krisen uppkommit som en följd av att Kreml drivit regionala guvernörer i Ryssland till att göra nedskärningar av infrastrukturen sedan 2022 för att finansiera kriget i Ukraina.

– Detta är ytterligare ett tecken på att Ryssland blir allt mer instabilt och närmar sig bristningsgränsen, säger Jason Jay Smart.

Krisuppmaning till ministern

Putin, som förväntas bli omvald som president i mars, har nu börjat möta motreaktioner från den egna befolkningen.

Diktatorn uppges också ha insett nödläget och har enligt Storbritanniens försvarsdepartement vädjat till Aleksandr Kurenkov, rysk minister för nödsituationer, att lösa problemet.

– Det är en nyckelfråga för Putin inför det kommande ryska presidentvalet, understryker departementet.

25 procent av Moskva

Omkring 25 procent av Moskvas invånare ska ha varit utan värme under den brutala vintern i januari, uppger Newsweek.

Bland annat uppges en 60-årig rysk marinofficer ha frusit ihjäl i sitt hem nära St. Petersburg efter att ha förlorat strömmen 3 januari.

Den amerikanska tidningen skriver också att det inhemska missnöjet växer mot regimen på grund av stigande kostnader för matvaror och skenande inflation som följd av de västerländska sanktionerna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen