UPPGIFTER: Stor oro inom Nato – ett land kan komma att lämna

2024 09 05

Det stormar kring ett av Natos största och viktigaste medlemsländer.

Turkiet, som har en av militäralliansens största försvarsstyrkor, är på väg att fatta ytterligare ett kontroversiellt beslut.

Detta efter förra veckans besked om att Turkiet  har lämnat in en officiell ansökan till BRICS-gruppen – ett ekonomisk samarbete med flera västfientligt inställda länder som Ryssland, Kina och Iran.

Nu uppger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att Turkiet även vill gå med i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) – en organisation som grundades av bland annat Ryssland och Kina.

SCO samarbetar både inom ekonomiska- och försvarspolitiska områden.

Enligt uppgifter till Newsweek har beskedet skapat stor oro inom Nato.

– Det har väckt oro över huruvida Turkiets medlemskap i Nato, vars största säkerhetsfokus är invasionen av Ukraina, är förenligt med att vara med i ett block som leds av landet (Ryssland) som startade invasionen, rapporterar den amerikanska tidskriften.

Experten: Går inte att kombinera

Sinan Ciddi, Turkietkännare vid den Washington-baserade tankesmedjan Foundation for Defense of Democracies (FDD), reagerar på uppgifterna om Turkiets nya ansökan.

Enligt experten går det inte att kombinera ett medlemskap i SCO med ett medlemskap i Nato.

– Att gå med i SCO är ett ”stort nej” för ett Natoland. Det är två ömsesidigt motsatta organisationer, säger han till Newsweek.  

Viktig spelare

Turkiets flört med världens diktaturer är en svårhanterlig situation för Nato.

Turkiet är en viktig Natomedlem.

Landets krigsmakt är den näst största stående styrkan i försvarsalliansen, efter USA, och Turkiets geostrategiska läge vid Svarta havet är viktigt för Nato.

USA har även två flygbaser i Turkiet och förvarar kärnvapen i landet.

Under Erdogans styre har Turkiet testat Natos och USA:s tålamod vid flera tillfällen. Bland annat har landet köpt in ett rysktillverkat luftvärnssystem, vilket fått USA att införa vissa sanktioner.

Turkiets val att bromsa Sveriges Natoansökan har även väckt skapat stor irritation bland försvarsalliansens medlemmar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige bygger enormt övervakningssystem

2025 08 10

Sveriges bygger just nu ett nytt, stort övervakningssystem.

Precis som andra EU-länder satsar Sverige stora pengar på att stärka sin säkerhet och försvarsförmåga.

Det gör man bland annat genom att bygga ett nytt, stort övervakningssystem – som uppges kosta minst tio miljarder kronor.

Bygger stort övervakningssystem

Försvarets Materielverk (FMV) och Försvarsmakten håller på att bygga upp ett nytt övervakningssystem som syftar till att upptäcka hot, rapporterar SVT.

Det handlar om ett nätverk av radarsystem som ska kunna upptäcka hot både i luften, till sjöss och i rymden.

Satsningen görs delvis för att det gamla systemet har blivit föråldrat, men också för att hotbilden har förvärrats.

Det nya systemet kommer att ha en helt annan förmåga att upptäcka olika typer av hot.

- Det är framför allt ballistiska missiler och kryssningsrobotar, hypersoniska robotar, och även kunna ta rymdlägesbild och drönare på ett annat sätt, säger FMV:s chef för informations och underrättelsesystem, Fredrik Pålsson, till kanalen.

Ska varna civila

Förmågan till övervakning uppges tredubblas med det nya systemet. Man har dessutom snabbat på arbetet.

– Vi påbörjade den forcerade anskaffningen för ungefär ett år sedan och nu har vi fyra kontrakt på plats. Vi har nog sparat in åtminstone tre fyra år i tid, säger Fredrik Pålsson till kanalen.

Radarsystemen byggs i fem lagar, varav det med längst räckvidd kan se cirka 2 000 kilometer samt även övervaka rymden, enligt kanalen.

Systemet ska också kunna varna civila i ett tidigt skede i händelse av hot.

Kritiska röster om försvarsutgifter

Sverige, liksom andra EU- och Natoländer, gör enorma satsningar på försvaret för att möta hotet från ett allt mer aggressivt Ryssland.

I juni kom Natoländerna överens om ett nytt försvarsutgiftsmål motsvarande 5 procent av BNP.

De stora satsningarna på försvaret medför dock finansiella utmaningar för många länder, så även för Sverige.

Nyligen gick nationalekonomen Stefan Fölster ut i en debattartikel i DN och kritiserade svenska politiker för att de utlovar välfärdsreformer, vilket Ekonomibladet har rapporterat om.

Fölster menar att Sverige, med de försvarsutgifter vi har åtagit oss, inte kommer att ha något reformutrymme de kommande 10 åren.

– Under de kommande tio åren finns i praktiken inget utrymme för ökade välfärdsutgifter. Ändå ställer alla partier ut dyra vallöften om välfärdssatsningar till potentiella väljare, löften som inte kommer att kunna infrias, hävdade Stefan Fölster i debattartikeln.

LÄS MER: UPPGIFTER: Totalstopp för Sverige – i 10 år

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Natoländer försöker lura Trump

2025 08 10

Natoländer uppges försöka vilseleda Donald Trump.

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen uttryckt stort missnöje med USA:s allierade i Nato, som han menar tar för lite ansvar för sin egen säkerhet.

Natoländerna har gått Trump till mötes genom att acceptera ett 5-procentsmål för försvarsuppgifter.

Men nu kommer uppgifter om att flera Natoländer försöker vilseleda Trump.

Gör ”kreativa” tolkningar

I juni meddelade Natoländerna att man kommit överens om ett nytt mål om att 5 procent av BNP ska läggas på försvarsutgifter.

Enligt överenskommelsen behöver länderna dock bara lägga 3,5 procent på försvarets kärnbehov för att uppfylla Natos kapacitetsmål, rapporterar Newsweek.

Övriga 1,5 procent kan läggas på ”försvarsrelaterade” utgifter, "för att bland annat skydda kritisk infrastruktur, försvara nätverk, säkerställa civil beredskap och motståndskraft, förnya och stärka den försvarsindustriella basen".

Men nu kommer uppgifter om att flera Natoländer vill göra väldigt ”kreativa” tolkningar av vad som egentligen kan räknas som ”försvarsrelaterade utgifter”.

Flera länder tycks vilja vilseleda Trump genom att räkna in satsningar vars koppling till försvarsbehovet är minst sagt långsökt.

Italien som exempel

Ett tydligt exempel kan man se i Italien, enligt tidningen.

Där har regeringen meddelat att man ska bygga en bro över Messinasundet, som förbinder Sicilien med den italienska halvön.

Kostnaden sägs uppgå till 15,5 miljarder dollar.

Och nu överväger Italien att inkludera det gigantiska infrastrukturprojektet i sina Nato-utgifter, enligt tidningen. De hävdar att det rör sig om ”säkerhetshöjande infrastruktur”.

– Det går lite för långt, säger Nick Witney vid European Council on Foreign Relations, till tidningen.

Men Italien är långt ifrån ensamma om att göra kreativa tolkningar av vad som egentligen avses med ”försvarsrelaterade utgifter”.

Vill vilseleda Trump

Nick Witney menar att vi kommer att få se mängder av liknande projekt som Natoländer kommer att vilja räkna som ”försvarsrelaterade utgifter”.

Särskilt bland syd- och västeuropeiska länder, trots att många av dessa ligger långt ifrån Ryssland och därför inte borde se infrastrukturen som det viktigaste säkerhetsproblemet.

– Så förvänta dig stora investeringar i motorvägar, järnvägsförbindelser, hamnanläggningar och så vidare, säger han till tidningen.

Problemet beror också på att Nato inte tydligt har definierat vad som menas med ”försvarsrelaterade utgifter”.

Många lär därför vilja göra långsökta tolkningar av begreppet – för att kunna säga till Donald Trump att de har nått upp till utgiftsmålet, trots att det i många fall handlar om utgifter som har väldigt lite med försvaret att göra.

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen