Den frågan ställer sig svenska forskare vid Karolinska institutet i Stockholm.

Nu tycks forskarna kommit fram till ett svar.

– I princip finns det bara ett sätt att bromsa biologiskt åldrande, säger Sara Hägg, forskare på Karolinska institutet, till DN.

Metoden som forskaren syftar på är ett minskat intag av kalorier. Hägg hänvisar till studier som visar att ett strypt kaloriintag förlängt livet för organismer och djur.

Metoden har bland annat fått bananflugor, råttor och apor att leva betydligt längre. Vi ett minskat intag av kalorier på mellan 20 och 40 procent har livslängden förlängts med mellan 50 till 300 procent hos djuren.

– Nästan oavsett vilken djurmodell man tittar på så ser man det här och det man ser är en direkt och ganska dramatisk effekt på hur länge man lever. Kaloristriktion är, om inte det enda, så det mest effektiva sättet att bromsa biologiskt åldrande som man känner till i dag, säger Sara Hägg till tidningen.

Förhoppning om nya läkemedel

Mikael Molin, forskare vid Chalmers universitet, har även studerat kaloriers koppling till åldrandet.

I en studie från 2020 konstaterar Molin och hans forskarkollegor att det är en grupp av antioxidanter som kallas peroxiredoxiner som bromsar åldrandet i jästceller, flugor och maskar vid ett minskat kaloriintag.

Forskaren hoppas att upptäckten kan användas för att få fram läkemedel som kan ge en liknande effekt.

– Signalvägar som påverkas av kaloriintaget kan spela en central roll i åldrandet genom att de känner av statusen i många cellulära processer och kontrollerar dem, framhåller Mikael Molin i en kommentar till studien.

– Genom att studera detta hoppas vi förstå de molekylära orsakerna till att många av våra folksjukdomar – till exempel cancer, Alzheimers sjukdom och diabetes – uppvisar kraftiga ökningar med stigande ålder.

Molins förhoppning kan snart bli verklighet.

Amerikanska forskare kan ha funnit en medicinsk metod för att bromsa åldrandet.

LÄS HÄR:

UNG FÖR EVIGT: FORSKARE NÄRA ATT BROMSA ÅLDRANDET

Foto: E. Shakharova

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen