År 2022 ansökte man om medlemskap i EU och förra året delgavs man kandidatstatus för att gå med.

Sedan 1990-talet har landet dessutom samarbetat med Nato och aspirerar sedan 2005 på att ansluta sig som fullvärdig medlem – vilket har haft stort folkligt stöd i landet.

Larmet avser Georgien – där det nu fruktas att man en gång för alla kommer att vända västvärlden ryggen när det vankas val i oktober.

– Vi har redan varit en del av Sovjetunionen, och vi vet vad det betyder. Vi kallar det här valet för det geopolitiska valet för Georgien, säger den provästerländska oppositionspolitikern Giorgi Vashadze till Newsweek.

"Handlar om hela regionen"

Vladimir Putin är på frammarsch i det östeuropeiska landet, som beskrivs som strategiskt viktig för både USA och Ryssland.

Nyligen godkändes den georgiska regeringen en lag för “utländskt inflytande” i rysk stil som västländer och kritiker menar hotar att slå mot medier och politiska motståndare. Det var också den lagen som satte käppar i hjulet för anslutningen till EU.

Ryssland har efter invasionen 2008 dessutom fortfarande trupper i separatistiska regioner som nästan utgör en femtedel av hela landets yta.

– Västländerna förlorar den strategiska konkurrensen, säger Kornely Kakachia, chef för Georgian Institute of Politics, till den amerikanska tidningen.

– Du har Kina, Turkiet, Iran i regionen såväl som Ryssland. Det handlar inte bara om Georgien, det handlar om regionen.

"Betydande bakslag för Nato"

Skulle Georgien formellt ställa sig på Rysslands sida skulle det kunna få stora konsekvenser, menar politiska analytiker.

Laura Linderman från Atlantic Councils Eurasia menar att att det skulle vara en seger för Putin och “pinsamt” för Nato.

– Att förlora Georgien till Rysslands omkrets skulle vara ett betydande bakslag för USA, Nato och västvärlden, med geopolitiska implikationer som är både strategiska och symboliska, säger hon till Newsweek.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen