Nytt ämne i skolan – införs redan i höst

2024 08 19

Med kort varsel införs nu ett nytt ämne i skolan från och med i höst.

Det var egentligen tänkt att införas först höstterminen 2025.

Men redan i år erbjuds nu gymnasieskolor att börja undervisa i artificiell intelligens, AI, meddelar Skolverket.

Beslutet har fattats med kort varsel med anledning av den galopperande utvecklingen inom ämnet i fråga.

– I och med att det här fick sådan oerhörd uppmärksamhet såg myndigheten ett behov av att i alla fall kunna erbjuda möjlighet för skolorna att erbjuda ämnet tidigare än 2025. Men det bygger naturligtvis på att skolor har lärare som är behöriga att undervisa i ämnet, säger Jonas Vig, enhetschef på Skolverket, till P4 Skaraborg.

Enbart åtta behöriga lärare

Listan över antalet lärare som är behöriga att undervisa i AI är kort.

Den består av blott åtta namn – i hela Sverige.

LÄS MER: Ett ämne tas bort i skolan – från och med i höst

För att bli behörig ska man sedan tidigare vara behörig i antingen teknik, matematik, prgorammering, gränssnittsdesign eller webbutveckling – och komplettera detta med 15 högskolepoäng inom AI.

Har man behörighet i ett annat ämne krävs 60 högskolepoäng.

– Vår förhoppning är att andelen behöriga lärare ska öka ganska snabbt. Signalerna som myndigheten har fått är att det finns ett stort intresse bland skolorna där ute att erbjuda det här, säger Jonas Vig.

Erbjuds på två program

Ämnet kommer att erbjudas i programstrukturen för det naturvetenskapliga programmet samt teknikprogrammet.

Det kommer även att gå att välja som individuellt val om man läser ett annat program. Dessutom ska AI gå att läsa på Komvux.

– Ämnet artificiell intelligens behandlar AI-utvecklingen framför allt ur ett samhällsperspektiv och utforskar vilka konse­kvenser det kan ha för det dagliga livet. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda AI för problemlösning, framhåller Skolverket på sin hemsida.

Foto: Element5 Digital

Text: Redaktionen


11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter att Andersson möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne stom statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen